Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYRVAKTAREN. 343
den rättfärdiges sömn. Jag drömde förskräckliga drömmar.
Jag tyckte, att jag var vid Pittsburgs Landing och såg, huru
rebellernas gråa leder, trots vår lifliga gevärseld och det sven-
ska batteriets dånande åskor, stormade mot oss med seger-
visshet för att kasta våra uttröttade regementen i floden.
Scenen vexlade, jag tyckte mig storma upp för Vicksburgs
vallar i spetsen för tappra landsmän, då sprang plötsligt
med en förfärlig knall en af fiendens minor under våra fötter,
och de tappre svenskarne funnos icke mer bland de lefvandes
antal.
Vid den starka knall, som jag trodde mig höra, vaknade
jag med förskräckelse. Jag satte mig upp i sängen för att
samla mina tankar. Kunde det möjligen vara ett skott från
sjön, som jag i sömnen hört? Jag behöfde icke länge för-
blifva i ovisshet härom. Ett kanonskott ljöd åter, och jag
visste i ögonblicket, hvad det ljudet betydde. Jag kastade
mig ur sängen, fick fatt i mina kryckor och skyndade till
fönstret, som vette ut åt sjön. Allt var mörkt. Ett ögon-
blick tänkte jag endast på det rasande ovädret och mörkret
der ute, men nästa ögonblick var det nära, att mitt hjerta
skulle upphört att slå. Fyrbåken hade slocknat. Icke en
gnista ljus sågs ifrån densamma. Jag gned mina ögon och
stirrade ut i det förskräckliga, ogenomträngliga mörkret.
Huru jag fick kläderna och ytterrocken på mig, mins jag
icke, icke heller hur jag kom till fyrbåken. Jag mins endast,
att vågorna slogo öfver min fot, men jag tänkte icke derpå,
utan endast på huru jag skulle kunna i hast komma upp i
tornet och tända lampan. Det var min enda tanke. Slutli-
gen kom jag till dörren, satte nyckeln i låset, men nyckeln
förmådde icke denna gång öppna för mig. Jag försökte på
nytt, men förgäfves. Två skott hade dånat från skeppet se-
dan jag lemnade mitt hus, nu ljöd det tredje på ett närmare
håll. Skeppet drefs möjligen rakt ner på stranden, och der
uppe var den slocknade lampan! Jag trodde, att jag skulle
mista förståndet. Jag gjorde ytterligare ett förtvifladt för-
Oriaina
pigitized sy (FOG gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
