Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYRVAKTAREN. 35
undersöka, huru svårt han var sårad, utan skyndade upp för
stegen fortare än någonsin. Jag insåg, att om skurkarne
voro beväpnade, så ökades min fara i samma ögonblick som
ljus tändes. Jag tvekade dock icke. Den lampa, som blifvit
anförtrodd i min vård, skulle åter tändas, äfven om det ko-
stade mitt lif. Jag strök eld på en tändsticka, under det
ett nytt skott ljöd från sjön, och såg med glädje, att lampan
icke var sönderslagen, som jag fruktat, utan veken endast
nedskrufvad. Jag tände hastigt densamma, och klart ljus
kastades åter genom mörkret öfver de rytande vågorna der
ute. Sedan ljudet af ett nytt skott dött bort, hörde jag rö-
relse i rummet inunder mig nära intill stegen. Jag sträckte
då min arm genom öppningen, riktade min revolver nedåt
och yttrade med bestämd röst: "Den förste, som försöker
att gå hit upp, skjuter jag ihjäl, och det utan prut”. Det
blef genast tyst och stilla dernere, endast skott ljödo på be-
stämda mellanrum och på allt närmare håll från sjön, öfver-
röstande den orkanlika stormen och vågornas dån.
Jag satt några minuter stilla och hoppades, att folket i
byn skulle väckas af skotten och komma till min undsätt-
ning. Nu hörde jag åter rörelse i rummet inunder mig. Dör-
ren öppnades och stängdes. Skurkarne aflägsnade sig troli-
gen. Dock, deras rörelse var måhända endast en list, genom
hvilken de hoppades kunna locka mig ned för att sedan öf-
verfalla mig. Jag satt åter och väntade i två eller tre mi-
nuter, men icke ett ljud hördes från rummet. Ett nytt skott
ljöd så tydligt, att skeppet måste nu ha varit endast en half
mil från stranden, ehuru jag inne i tornet icke kunde afgöra,
från hvilket håll ljudet kom. Jag måste, kosta hvad det
ville, gå ned för att se, om jag icke kunde göra något för de
nödstälde om bord. Jag närmade mig stegen och började ’
nedstigandet, som kanhända ledde till min graf. Min revol-
ver hade jag i handen, och jag föresatte mig, att, om jag träf-
fades af ett skott eller ett slag, skulle jag skjuta åtminstone
ett skott till, innan jag dog. Men jag kom oantastad ned i
Original from
igitized by (SOK gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
