Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
myhlen eller vijdare längre bort till skougz mage giäldsens
eller socknemännerne tillijka nieil bohlbymännerna byta sig
emellan som dbe kunna åsämjas om», dock så att inga
fä-bodeställen finge byggas närmare bolbyn än en mil »der
fiället sa långt räcker». Såsom tillika vid dessa tvister om
grunderna för afvittringens verkställande anfördes och
åda-galades, hade vid skattläggning inom landskapet under
senare delen af 1600-talet den innehafda skogen tagits i
beräkning.
Myndigheterna tvungos inför dessa fakta till
varsamhet. Sådan blef desto hellre af nöden, som allmogen i
dessa tvister kämpade för hvad den ansåg vara rätt och
trodde sig liafva utsikt att genomdrifva sina fordringar.
Man befann sig uti den i politiskt afseende upprörda tid.
som benämnts frihetstiden, under hvilken stånden och kanske
mest bondeståndet ej tvekade att göra sig till godo de
maktmedel, som esomoftast stodo till buds, för att
förverkliga sina ekonomiska önskemål. Hade herrarne inom
regeringen och de högre stånden på något sätt skapat
politiska förvecklingar eller i öfrigt försyndat sig, blef det för
de dem en nödvändighet att till hvilket pris som helst
förekomma en farlig dissonans inom riksdagen genom medhåll
för de missnöjde inom bondeståndet, hvars medlemmar, om
de ej förnöjdes, kunde bringa oreda uti hela det rådande
systemet och dårföre ej sällan vunnos genom tillförsäkran af
ekonomiska fördelar, som varit eftertraktade.
Ångermanlands allmoge hugnades sålunda 1756 med utfästelse därom,
att såsom råskillnad i skog och mark skulle godkännas,
utom nedsatta råmärken, sedan äldre tid såsom laga skillnad
hållna märken, och trodde sig allmogen såmedelst liafva
vunnit sitt mål. isynnerhet som afvitlringsrätten bemyndigades
att tilldela hemman af skog sa mycket som tarfvades ocli
mot andra närmast därtill belägna byars och hemmans skogar
kunde svara. Efter ett sådant förklarande hade en hvar
jordägare fog för påstående att fa behålla, livad han hade.
Böndernas förhoppning att ej behöfva vidkännas något
intrång i sitl ägovälde besveks dock rätt grundligt, i det att
den gjorda utfästelsen medförde ringa eller ingen förändring
af det bestående, men vållade dröjsmål med förrättningens
utförande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
