- Project Runeberg -  I Norrlandsfrågan /
19

(1903) [MARC] [MARC] Author: Johan von Engeström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utsyningsutslagen, genom livilka de förre lingo en arbetsfri
inkomst.

Allt framgent utgjorde i stora delar af Västerbottens
och Norrbottens län pottaske- och tjärtillverkningen en
inkomstkälla för befolkningen, som den väl behöfde.
Pottaske-tillverkningen hade sitt säte förnämligast inom Västerbottens
löfskogsomraden. men redan vid ISOO-talets midt var den i
aftagande. Större förvärf erhölls i Norrbotten genom att
bränna tjära, och likväl hade det hela karaktären af en
biinkomst. Boskapsskötseln var öfverallt hufvudnäringen och
spannmålsodlingen stod långt efter densamma, trots varan,
luiru dålig den var, gementigen betingade höga pris. Hvad
som tillfördes från det södra och mellersta Sverige, blef i
det inre Norrland i följd af transportbesväret dyrt, och man
lirk dfirture ej vara sa nogräknad med den vara, som erbjöds.
Säden såldes för öfrigt ej efter vikt utan efter rymdmått,
och härigenom lades mindre märke till beskaffenheten. I
enstaka trakter hade fisket alltjämt stor betydelse.
Födoämnen saknades visserligen icke. Allenast behofvet af en
sparad penning till gäldande af utskylder och för inköp af
sall. järn och andra förnödenheter vallade jordbrukaren
esomoftast förlägenhet. Penningar måste nämligen på ett
eller annat sätt intjänas, och fordrades sålunda att kunna
prestera en efterfrågad vara eller tillhandagå främmande med
arbete emot kontant betalning. På någondera af dessa
utvägar måste hvarje jordbrukare vara betänkt. Landskapen,
ja skilda orter inom samma landskap företedde därutinnan
stora olikheter. I Jämtland uppfödde man boskap till afsalu
samt idkade en förvärfbringande handel med norrmän, under
det att Norr- och Västerbottens allmoge sökte nå malet
medelst pottaske- och tjärlillverkning, forsling af varor,
försäljning af jordbruksalster, salt lax m. m. Njutningsmedel
nödgades allmogen nästan helt och hållet försaka. Till och
med kaffe, som nu fortåres i öfvermått, förbrukades föga.
Af hemmets alster födde och klädde sig bonden med familj,
och sysselsättning tröt därföre sällan för någon.

Den öfvervägande betydelse, som boskapsskötseln hade
inom landtluishållningen i öfre Norrland, förde med sig, att
slåtterlägenheterna utgjorde för gamla hemman likasom för
nybyggen den största rikedomen. Hvar för sig voro slåtter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ejnorrland/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free