Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af 1820-talets förordningar i ämnet afvittrats. Något giltigt
skäl till begränsning af reduktionen till dessa synes dock ej
vara för handen. Under slutet af 1700-talet och början af
1800-talet förekommo, såsom ofvan meddelats,
afvittrings-förrättningar af liknande slag med dem, som vidtogos efter
1820, och. om man gar längre tillbaka, ter det sig än svårare
att säga, hvilken tid må tagas till utgångspunkt.
Följdriktigast skulle nogsamt vara att sträcka undersökningarna ända
till 1088. då vår första norrländska afvittringsförordning
utkom. Före denna lid hade emellertid enskilda byar trots
stadgandet i Helsingelagen. hvilka gällde intill 1736 såsom
subsidiär rätt, säkerligen tillägnat sig jord och funnes
sålunda anledning att efterse, om vid nybyggesanläggningar
därförinnan tillgått, såsom i lagen påbjudits. 1 så fall blefve
tämligen visst all enskild jordäganderätt ofvanför
Gästrikland stridig. Till samma slut kommer man, livad öfre
Norrland vidkommer, om under afviltrade hemman räknas
hemman, som icke alltsedan 1683 haft laga råskillnader utan
omgifvits af kronomark. En sådan olikhet skulle emellertid
vara en stor orättvisa. Kronan har sedan urminnes tider
uppmuntrat till nybyggen i södra, mellersta och norra Sverige,
af hvilka nybyggen uppstått hemman under
mantalsberäk-ning, och afvittringen å ena som a andra stället har tillkommit
just för att lata nybyggaren med äganderätt få jord,
hvar-för afvittringen skulle vara helt förfelad, om kronan ansåges
liafva förbehållit sigåtervinningstalan beträllånde den afvittrade
jorden i fall, som icke vid vare sig upplåtelsen eller
afvittringen angifvits.
Hotelsen om en inträdande reduktion vid försummelse
att hindra sågverkens jordförvårf har ock till föremål »f. d.
kronohemman i Norrland»*. Om hemman, som äro att dit
hänföra, upplyses man af jordeböckerna. Fråga är blott,
huru långt tillbaka undersökningen om kron onaturen må
sträckas. Skall reduktionen icke omfatta hemman, som
skatteköpts före 1810, gör man sig skyldig till en
godtycklighet, för hvilken svårligen kan anföras något skäl, annat
än att de ifrågavarande hemmanen icke erhållit jord under
till-lämpning af 1820-talets afvittringsförordningar, och mindre än
* So yttrande af lierr M. Höjer i 2:a kammaren den 22 maj 1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
