Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra hemman kommit, under sågverken. Om åter år 1723.
då skatteköperätten biet allmän, tages till utgångspunkt,
torde flertalet af skattehemmanen i öfre Norrland komma
under rubriken f. d. kronohemman. För dem, som komma
att riktas genom de f. d. kronohemmanens återgång till
kronan, skulle det emellertid vara ofattligt, hvarför deras
gelikar i det sydligare landet, som brutit bygd under vida
gynnsammare villkor såväl hvad klimat som jordmån
vidkommer på f. d. kronojord, ej delade deras öde. Vestigia
terrent (spåren förskräcka) heter det icke utan skäl.
Mer än något annat i denna sak förvånar, att
reduktionen skulle ske till förmån icke för kronan, hvars ägande
af den absoluta skogsmarken och måhända äfven af en del
annan jord förekommer i flera utseenden tilltalande, utan
fru-personer af allmogeklassen, stående utanför den bannlysta
kretsen af sågverksägare och idkare af trävarurörelse.
Anordningen skulle för dem, som finge att emotse ett större
jordinnehaf eller erhölle äganderätt till förut legd jord vara
ganska opportun. Mindre säkert är åter, att samhället
komme att gagnas af förändringen. Med densamma följde,
såsom man har anledning antaga, fortgående delningar af
den absoluta skogsmarken, livarvid aflägset liggande
skogslotter af ringa areal nödvändigtvis komme att, höra till små
hemman. Detta stode ej att undvika. Å dessa små
skogs-parceller funnes, af förut anförda skäl, ringa utsikt till en
god skogsvård, så länge de förblefve tillbehör till hemman,
hvilkas ägare lefde i fattiga omständigheter och hade
benägenhet att taga allt af värde, som erbjödes, men saknade
lust att försaka något. Vida vore det därför att föredraga,
att marken utgjorde en tillhörighet till kronan och att åt
hemmansbrukaren efterlätes, under vissa i forstligt syfte
tillkomna förbehåll, nyttjanderätten. Det blefve dock alltid svårt,
att jämka emellan de olika intressena; och så tillkomma
kostnaderna för tillsyn.
Huru statsmakten, sedan den bragt jorden i Norrland
öfver från sågverksägarne till livad man kallar de
»naturliga brukarne», skulle kunna undgå att taga sig an en
likartad öfverllyttning af skogsmark och odlad jord i mellersta
och sydliga Sverige från bolagen och godsägarne till
personer af allmogeklassen, är ett spörjsmål, som efteråt upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
