Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tulning af en ruinsskatt för våningar med exempelvis öfver
3 rum ock kök i skala 300 för det 4:de boningsrummet,
000 för del 5:te o. s. v. Förvisso skulle härmed framtvingas
ombyggnad af en mängd bus för inredning af smålägenheter,
utom det att medel erkölles till hyresbidrag åt de minst
bemedlade arbetarne, som med lika, ja kanske än mer fog
än jordinnehafvare kunde påkalla ett förmögenhetstillskott.
Dithän kommer man genom att taga alla medel för goda,
som synas leda till ett föresatt mål.
Förslag om den större jordägendomens belastande med
skatter, så tryckande att de komme att inverka på ägarens
benägenhet att behålla sin jord, utgöra ingen nyhet utan
halva mångfaldiga gånger framkommit, gemenligen med större
följdriktighet än här skett. Särskildi i ett tätl bebyggdt
land såsom England är lockelsen att låta en livar få en
boningsplats och göra den ölriga jordägendomen till
samhällets tillhörighet mycket stor, helst jordens oafbrutua
värdestegring i jämbredd med befolkningstillväxten och däraf
föranledda stegrade behof af boningsplatser tillför de ytterst
fåtaliga jordägarne ell i viss mån oberättigadt förvärf. En
grundskatt, som lid efter annan ökades, tills den
motsvarande jordägendomens behållna nettoinkomst, skulle, efter
livad man sagt. omsider bringa ägendomen såsom en mogen
frukt till staten.
Den progressiva skogsskalten har redan här i landet
väckt tanke pä en progressiv jordarealskatt.* Efter denna
skulle med all säkerhet följa en likadan skatt a all
produk-tionsförmögenbet i värde större än ett visst efter
tidsom-ständigheterna växlande belopp, som gör den hänförlig under
personlig egendom, hvars ekonomiska berättigande under
* Till 2:a kammarens protokoll den 22 maj 1901 anförde herr A.
Hedin: — — Är det otänkbart, atl de sydsvenska sockerbolagen skulle
komma på alldeles samma tanke, att de också till garanti för sin industris
bestånd måste slå under sig den sydsvenska jorden eller en mycket stor
del af densamma? — — tänkbart att en gång i tiden Sveriges folk genom
en ny reduktion kunde komma atl återtaga, hvad man på icke alltid
hederligt sätt tillägnat sig.» — — — »Här är blott fråga om bolagsägendom: men,
efter hvad i tidningarne uppgifvits, skall en framställning till
Norrlands-konunittén gjorts, om allmän beskattning efter ägovidd, dock så atl
beskattningen tillämpas först där en ägare innehafver större ägovidd än livad
gemenligen kan tillkomma ett medelstort eller större landtbruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
