Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med obestämda förpliktelser a alla sidor ock, efter livad
antagligt är. utan egna resurser må jämväl dessa antagas ej
komma att bekymra sig, om marken i framtiden bär skog.
Trots alla säkerhetsåtgärder skulle sågverken fa det sämre
än förut i följd af den nödvändiga godtgörelsen i ill
mellanhänderna vid skogsförvärfvet. hemmansägarne erhålla lägre
köpeskilling för den aflåtna jorden och, livad det allmänna
slutligen vidkommer, skulle intet vinnas utan ställningen
försämras, minskade lörvärfsutsikter inträda för
befolkningen.
Såsom en utväg att afhålla sågverk från jordlorvärf,
ja förmå dessa att skilja sig från den innehafda jorden,
har slutligen anvisats aläggande i lag för sågverken att
bebygga och liäfda sina hemman,* som kan tvekas hafva mindre
att betyda, om jordbruk a samtliga de i äldre tid tillkomna
hemman, som träffades af åläggandet, gafve en afkastning.
tillräckligt stor att ersätta kostnaderna: men vid minsta
tvifvel härom blir åläggandet liktydigt med en pålaga,
hvarmed värdet af den i laga ordning förvärfvade ägendomen
nedbringas Huru man kan ifrågasätta något sådant, må i sanning
väcka häpnad. Statens rätt är att underkasta den enskilde
skyldigheter vid besittning af ägendom. dock icke större
utsträckning än som af hänsyn till den allmänna
sannnan-lefnaden fordras. Det direkta åläggandet vore dock att
föredraga framför omvägen att gifva brukare af annans jord
ovillkorlig rätt till ersättning för byggnader och odlingar
utan annan gräns än brukarens företagsamhet**. För
jordägaren blefve kostnaderna oberäkneliga och tillkomme
ständiga tvister. Jordlegoaftalet skulle faktiskt upphäfvas, om
betalningsskyldigheten gällde alla upplåtare, och icke kan
man väl inskränka den till de rike sagverksägarne.
Generaliserades förslaget om brukningsregler för
jordägaren. skulle staten kunna nedbringa värdet exempelvis a
säteriegendom genom återupplifvande af det gamla stadgandet om
förekomsten därstädes af en större manbyggnad och med
af-seeude på annan förmögenhet vinna detsamma genom
allehanda förpliktelser, som vallade ägaren icke ersatta utgifter
Se herr O. Emtliens niotiuu viå ISAS urs riksdag.
Se här olvan sid. 4S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
