- Project Runeberg -  Strödda dikter efter tiden omkring 1818 /
Samtal

Author: Erik Johan Stagnelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Samtal

       "Vi suckar du, flicka?
       Kring nejderna blicka,
       dem solen bestrålar
       med levande glans,
       se sjöarnes vatten
       dem månen om natten
       med trollsilver målar -
       se fjällarnes krans!
       Räds icke mitt dunder -
       på Tabor du står.
       Olympiskt därunder
       jag blixtrar och slår.
O, torka från kinden din vekliga tår!"

       "Nej, evigt han rinne!
       Mitt sörjande minne
       dock aldrig förglömmer
       sitt heliga förr.
       Med gråt mot det höga
       dig lyfta, o öga,
       tills öppnad jag drömmer
       all salighets dörr.
       Se, lärkorna svinga
       från cedarnes topp:
       hur festligt de klinga
       sin njutning, sitt hopp!
O, finge jag följa med skaran dit opp!"

       "Kom, blicka hit neder!
       Sin himmel där breder
       bland rosiga vårar
       en yppig natur.
       Stolt vandrar Jordanen
       den ilande banen:
       milt vattna hans tårar
       Jerusalems mur.
       Till drottning dig kröna
       skall världsfurstens hand.
       Du är i hans sköna
       förlovade land.
O, nalkas ej kvällen med facklornas brand?"

       "Vad ödsliga länder!
       Från dödshavets stränder
       förfärliga töcknar
       stå kvävande opp.
       Din vår är så kulen,
       din flod, ack, hur mulen!
       i svartbrända öknar
       hemskt kröker sitt lopp.
       Din makt och din ära
       ej tjusa min håg
       sen en gång de skära
       Guds himlar jag såg
där Ordet sig speglar i livskällans våg."

       "Se Libanons fjällar!
       Med tidiga kvällar
       omskygga hans toppar
       de vandrandes stig.
       I nattliga schakter
       planeternas vakter
       guld, silver och koppar
       där vårda åt dig.
       Se, vinbergen sjuda
       av färger och lust.
       Snart druvorna bjuda
       sin fradgande must
vid bäckarnes viskning och vindarnes pust."

       "Fritt glöde de klara
       metallernas skara,
       av stjärnorna ammad
       i gruvornas natt.
       Fritt mogne din ljuva
       nektariska druva,
       av solen beflammad,
       sin fuktiga skatt,
       din lust jag föraktar,
       din skimrande mull.
       Till himlen jag traktar -
       av fröjd är den full,
av oskuldens silver och kärlekens gull."

       "Mig lockar azuren,
       den högre naturen,
       dit stjärnornas dyrkan
       och tidens ej hann,
       där Sanningen prålar
       i Urtankens strålar,
       och Kristus och Kyrkan
       betrakta varann.
       Klart gjuter kring polen
       i helgonens krans
       den andliga solen
       sin eviga glans.
Djupt vimlar därunder planeternas dans."


Project Runeberg, Thu Dec 20 01:17:40 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ejse1818/xj.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free