Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bostadsstatistikens stora betydelse synes mig icke minst ligga i den skarpa belysning den
ger det moderna familjelifvets utveckling under storindustrialismens inflytande, helfamiljens
upplösning och ersättande af mer eller mindre defekta eller abnormt sammansatta hushåll, familjer
med endast de minsta barnen hemma, eller med inneboende, hushåll bestående af
ensamstående personer eller samhyrande oskylda, »anstaltshushåll», o. s. v. Ett ingående studium af
bostadsfrågan ur familjeutvecklingens synpunkt skall visa oss, i huru hög grad den är en
barnfråga. Den moderna bostadsvetenskapen har på samma gång visat sig erbjuda sällsynt pålitliga
metoder för mätandet af den verkliga välståndsgfaden under hänsyntagande till den sociala miljön.
Slutligen har den gifvit socialhygienikern en oväntadt fast grund att stå på, då han genom
uppställandet af vissa i tal uttryckta minimifordringar och deras tillämpande på ett visst samhälle
vill pröfva dess socialhygieniska standard. — I all synnerhet har detta skett genom
bostadsutrymmenas mätande och utportionering på de boende.1
1 den allmänna uppfattningen är emellertid bostadsfrågan i första rummet en hyresfråga, som
ställd på sin spets skulle kunna uttryckas i följande tes: Hyran slukar så stor del af inkomsten,
att sedan arbetaren nödtorftigt sörjt för föda och kläder, räcker återstoden nätt o ch
jämt till en något så när människovärdig bostad, och ökas inkomsten, så ökas hyran
ännu snabbare och lämnar ingenting öfver. Pågrund af denna (af »jordreformatorerna»
förfäktade) åsikts betydelse för hela bostadsfrågans utveckling torde en kortfattad granskning af dess
förutsättningar redan här vara på sin plats.
Det är själfklart, att bostadsförhållandenas utveckling liksom hvarje socialekonomisk
företeelse står i det närmaste samband med de allmänna ekonomiska konjunkturernas förlopp och deras
verkningar på folkmängds- och välståndsutvecklingen. En specialundesökning af relationen mellan
den industriella cykelns olika faser och bostadsstandardens utveckling skulle otvifvelaktigt ge till * i
två gånger, 1896 och 1902, och i Linköping år 1907. Dessutom ha mindre partier af ännu några städer
undersökts, såsom Karlskrona, Nyköping, Norrköping och Söderhamn, åren 1906—1909, och längre tillbaka Göteborg. —
Söderhamnsundersökningen har publicerats i Hygienisk tidskrift för 1909 och Göteborgsundersökningen i Lorénska
stiftelsens skrifter, årg. 1891, de öfriga arbetarbostadsundersökningarna (utom de stockholmska) i resp.
stadsfullmäktiges handlingar. —
Sedan Kommer skollegii af delning för arbets statistik upprättats, år 1903, ha bostads- och lifsmedelspriser
för ett antal svenska städer och industrisamhällen publicerats med korta mellanrum. För åren 1904—1907 föreligger
en sammanfattning i dess Lifsmedels- och bostadspriser i Sverige under åren 1904—1907, utk. 1909. Rörande
byggnadsverksamheten såväl som bostadstillgängen meddelas för Stockholm månatliga redogörelser i Stockholms
Stads statistiska månadsskrift, årliga i dess Statistisk årsbok. För Tyskland återfinnas liknande öfversikter bl. a.
i Zeitschrift fur Wohnungswesen.
Af största betydelse för bostadsvetenskapens utveckling har slutligen blifvit den moderna
budgetundersökningen, »hushållsräkningarna», af livilka de två hittills mest omfattande och uppmärksammade äro den,amerikanska
Cost of living and retailprices of food, utk. 1904, omfattande mer än 11,000 familjer — den är dock icke en
budgetundersökning i egentlig mening utan byggd endast på »uppskattning» — och den tyska Erhebung
von\Wirt-schaftsrechnungen minderbemittelter Familien im Deutschen Reiche, utk. 1909, omfattande 852 hushåll med
noggrannl förda räkenskaper. Bägge äro officiella, den amerikanska utförd af »the commissioner oflabor», den tyska
af kejserliga statistiska byrån. En undersökning för Stockholm liknande den tyska väntas när som hälst; resultaten
ha redan delvis publicerats i Statistisk månadsskrift.
1 Om bostadsstatistikens betydelse för familjestatistiken och hela moralstatistiken se von Mayr, Statistik
und Gesellschaftslehre, III, 1, utk. 1909, på flere ställen, om dess betydelse såsom »symptomatisk» mätare af den
allmänna välståndsgraden se t. ex. art. »Einkommen» i Handivörterb. der Staatswiss. 3:e uppl. B. III, sid. 690, utk. 1909.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
