- Project Runeberg -  Arbetarbefolkningens bostadsförhållanden i Uppsala. En socialstatistisk studie /
5

(1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

äfven per bostadsenhet, per rum — och att den efter nog så kort tid kan aflösas af
haussen.

Detta om de »korta perioderna» i den industriella cykeln. Nu några ord om de »långa».
Studera vi bostadspriserna för en längre tid tillbaka, låt oss säga tjugu å trettio år, för någon större
stad, skola vi finna, att hyrorna för samma slags lägenhetskategorier (samma rumsantal) visserligen
visa högst betydliga höjningar och sänkningar med de större konjunkturvågorna, men att höjningarna
varit öfvervägande, och att vidare hyresstegringen per hushåll är ganska afsevärd. För
förklaringen af detta fenomen synes mig kunna framföras följande.

Hyresstegringen är så mycket mer frappant, som den ägt rum samtidigt med en icke
obetydlig nedgång i lifsmedelspriserna — åtminstone från midten af 70-talet till midten af 90-talet.

Det är säkerligen detta förhållande, som mer än någonting annat bidragit att (om också ej
klart medvetet) i sådan grad väcka uppmärksamheten på hyresstegringen. Den stora revolution
på kommunikationsväsendets område, som i så hög grad kännetecknar vår generation, har också
medfört en revolution i fråga om lifsmedelstillförseln, med den påföljd att lifsmedelspriserna i det
stora hela sjunkit trots stigande löner (för frihandelslandet England högst betydligt). För
bostadsmarknadens tillgodoseende åter ha de lättade kommunikationerna ej på långt när i samma mån blifvit
af betydelse. Den växande industrialiseringen har i högsta grad påskyndat städernas, speciellt
storstädernas, tillväxt. Följden har blifvit stark värdestegring af tomterna. Visserligen har denna
i någon mån motvägts af bostads-, speciellt arbetarlägenheternas, utskjutande till förstäder och
bakgator och delvis också af byggandet af hyreskaserner, men befolkningstillväxtens hastighet har
varit så stor, att hyrorna i det hela stegrats(äfven per bostadsenhet). Betänker man dessutom dels
svårigheten för en arbetare alt öfverblicka bostadsmarknaden, i synnerhet för de många som
in-flytta från andra samhällen, dels den hänsyn han (ännu mer än andra hyresgäster) måste ta
till bostadens läge i förhållande till arbetsplatsen, förstår man lätt, huru stora fördelar hyresvärden
ofta kan få i förhållande till hyresgästen — eller kanske rättare, men i sak likabetydande, huru
olikformiga priserna kunna blifva. — Först på de allra sista åren har kommunikationsteknikens
snabba fulländning äfven på detta område medfört stora förbättringar, så särskildt genom ordnad
hyresförmedling och, framför allt, genom förbättrade forstadskommunikationer — de elektriska
spårvägarne. — Tack vare de sistnämnda ser det t. o. m. ut, som om det gångna
århundradets stora stadscentralisation skulle vara på god väg att åtföljas af en motsatt riktning,
industriens utflyttning på landet, en decentralisation alltså. Det är också otvifvelaktigt, att tills
dato många industrier, som ingalunda varit lämpade till storstadsindustrier och ej kunnat betala
de löner, som fordras för storstadsarbelare, dock hållit sig kvar i storstäderna.

Men vidare, det torde trots allt ej kunna förnekas, att den gångna människoåldern
i stort sedt betecknar en afsevärd uppryckning af hela arbetarklassen till en högre
lefnads-standard och till högre anspråk på komfort. Denna uppryckning har bland de högre arbetarklasserna
bl. a. tagit form af en sträfvan till inskränkning i barnantalet, väl ej minst för att kunna ge
barnen en bättre ställning än föräldrarne. — Men då barnantalet spelar en mycket stor roll just
för bostadsutrymmet, i så måtto som ett mycket stort antal inskränker bostadsutrymmet till det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:04:07 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekaarbupps/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free