Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
år (mellankonjunkturens), särskildt på grund af den höggradiga bostadsknappheten med däraf
föranledd bostadsförsämring och (i någon mån) ökad inneboendefrekvens. Å andra sidan må det
redan nu betonas, att Uppsala endast i relativt ringa mån är en industristad, och särskildt att
dess arbetarbefolkning till en afsevärd procent består af gamla personer, särskildt ensamstående
kvinnor, af hvilka många för sitt uppehälle äro hänvisade till den offentliga och enskilda
fattigvården. Den industriella cykelns kretsgång torde sålunda ej göra sig på samma sätt kännbar i Uppsala
som i de flesta jämnstora eller större städer. Jag har emellertid sökt samla så mycket material
jag kunnat för belysande af dess verkningar. Förutom livad som för denna fråga framgår af den
lilla historik af Uppsalas folkmängds- och byggnadsntveckling, som följer här näst som bakgrund
till redogörelsen för denna undersöknings tillkomst, kommer jag i ett slutkapitel att behandla de
sista åi-ens starka hyres- och husvärdesstegring och i samband därmed diskutera förändringen i
såväl det allmänna inkomstläget som i bostadsstandarden.
Min egentliga uppgift är naturligen att skildra bostadsförhållandena i Uppsala sådana
de gestaltade sig våren 1907. Då jag under min undersöknings fortgång kommit till den
öfvertygelsen, att den sida af det sociala lifvet, som afses med termen »bostadsförhållandena»,
innebär elt förknippande af en sådan mängd i sitt sammanhang högviktiga men på samma gång
ganska »spröda» sociala fakta, att endast en riktig djupbehandling kan aflocka dem upplys-
ningar af verkligt värde, har jag sökt lägga min undersökningsmetod så ingående som
möjligt och utnyttja det gifna materialet till det ytterligaste. På så sätt torde min undersökning
på vissa punkter synas mången ha öfverskridit gränsen för en bostadsundersökning i mera egentlig
mening. Jag hoppas, att denna gränsutvidgning skall visa sig ha medfört nya möjligheter
för äfven de speciella bostadsproblemens förstående.
Kap. II. Bostadsförhållandenas utveckling i Uppsala
under den sista generationen.
Sedan Uppsala år 1880 fått sitt nuvarande omfång och sin ännu gällande stadsplan, tillväxte
dess folkmängd ända till årtiondets sista år högst afsevärdt. Den 31 dec. 1880 uppgick den
kyrko-skrifna folkmängden till 15,675, den 31 dec. 1885 till 20,202 och den 31 dec. 1890 till 21,511 inv., alltså
en folkökning om 28,9 resp. 6,5 °/o. Sedan ökningshastigheten efter 80-talets midt nedgått, inträffade
med året 1890 en minskning på ej mindre än 335 personer. De tre följande åren uppvisa likaledes
folkminskning; först med 1894 började folkmängden åter ökas, men ända tills dato har denna ökning
aldrig på långt när nått liknande proportioner som under 80-talets förra hälft. 1895 räknade
Uppsala 21,428 inv., 1905 24,339, 1906 (det denna undersökning närmast liggande datum) 24,450
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
