- Project Runeberg -  Arbetarbefolkningens bostadsförhållanden i Uppsala. En socialstatistisk studie /
12

(1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

än under nedgångstider — stordelen studenter torde icke vara mantalsskrifna (eller kyrkoskrifna) — och
följaktligen just under uppgångstider att beräkna med en äfven af detta skäl ökad bostadskonsumtion.1

Fastställandet af 1880 års stadsplan synes ha föregåtts af ett intensivt byggande på de områden,
som därmed kommo att lyda under städernas byggnadsstadga, särskildt Luthagen och Nya
Svartbäcken. Under 80-talets stora uppsvingstid florerade byggnadsverksamheten icke blott inom

stadsplanen utan äfven, och i ännu högre grad, utom densamma. Liksom de i Luthagen och
Nya Svartbäcken före stadsplanet iden uppförda husen torde ha lämnat mycket öfrigt att önska
ifråga om soliditet, så gäller detta i ej mindre grad om de nyuppstående förstäderna. Tyvärr
gäller om dem i stort sedt ännu i denna dag detta omdöme. Då folkmängdsökningen var så stark
och på samma gång hela den ekonomiska uppgången till stor del en chimär, är det naturligt att
de hygieniska anordningarna under 80-talet på långt när ej kunde hålla jämna steg med stadens
tillväxt. 1 så måtto betecknar 90-talets stagnationstid en välbehöflig efterrevision (delvis
påskyndad af kolerafaran).

I huru hög grad Uppsala under den senaste generationen utvecklat sig genom sina
förstäder framgår af följande siffror. Vid den år 1879 företagna folkräkningen befanns den i (de
nuvarande) förstäderna boende befolkningen uppgå till omkring 500 personer. År 1890 räknade
Vaksala-staden 867 och Luthagens förstäder 1,395 inv. Vid slutet af 1908 har Vaksalastaden
ökats till 1,400 personer och Luthagens förstäder till nära 2,400, förutom att en ny förstad,
Eriksberg, med omkr. 200 inv., växt ut på Fjärdingens utmarker, och ett helt litet nytt
samhälle bildats strax utanför stadsgränsen helt nära Luthagensförstäderna, Rickomberga egna hem,
med minst 500 inv. Under 1900-talet har Uppsala stads folkökning faktiskt bestått i en ökning
utom stadsplanen motsvarad af någon minskning inom densamma.1 2

1 Efter midten af 90-talet synes något direkt samband mellan studentantalets ökning och den allmänna
folkmängdstillväxten icke kunna påvisas. Ända till de allra sista åren ha ju också fluktuationerna varit ganska små
i båda afseendena. Från slutet af 1902 till slutet af 1907 har studentantalet vuxit relativt raskt, med 348 eller 23,e
°/o, men folkmängden endast med 887 (enligt pastorsexpeditionens uppgifter) eller 3,8 o, under det att under
8-års-perioden 1894 t. o. m. 1902 motsvarande tal voro 25 resp. 1,946 — oheräknadt artilleriförsamlingen. — Det är emellertid
att observera, att den naturliga folkökningen tack vare den ständigt nedgående nativiteten alltjämt är stadd i
minskning. Så var öfverskottstalet — det årliga promille-antalet födda utöfver döda — åren 1881 —1890 8,s, 1891—94, 4,9
1895—1902 4,2 och 1903 — 06 3,i 0 oo. En relativt liten folkökning under senare år innebär sålunda ett i förhållande
till en proportionsvis lika stor folkökning under tidigare år relativt stort flyttningsöfverskott. Så utgjorde
flyttnings-öfverskottet under åren 1903—07 56 % af hela folkökningen, under det att omflyttningstalet åren 1891 — 1900 var endast
1,4 men öfverskottstalet 4,7 °/oo. Då flyttningsöfverskoltet så till vida är af större betydelse för bostadskonsumtionen
än nativitetsöfverskottet, som det i allmänhet tillför ett relativt stort antal vuxna, är det af en viss vikt att
observera denna fortgående förskjutning. — Men härom mera i ett annat sammanhang.

2 Tyvärr saknas en brukbar byggnadsstatistik för Uppsala. Först och främst finnas inga som hälst uppgifter
för förstäderna, där folkmängdsökningen hufvudsakligen ägt rum. Men äfven för området inom stadsplanen äger
man endast uppgift om antalet nybyggda hus; men då man icke vet, huru många lägenheter husen innehöllo, äro
dessa uppgifter icke af så synnerligt stort värde, åtminstone om man vill jämföra byggnadsverksamheten under
senare år och under tidigare — t. ex. i början af 80-talet — då husen under den gångna generationen betydligt
tilltagit i storlek. I all synnerhet torde den 1890 införda bestämmelsen, att boningshus endast får byggas »af sten,
tegel eller annat brandfritt material» (Byggnadsordningen, § 28), ha verkat i den riktningen, liksom f. ö. också i
längden i hyreshöjande riktning. Under perioden 1881—85 uppfördes inom stadsplanen allt som allt 209 nya
boningshus, af hvilka 91 trähus, 1886 — 90 76, af livilka 15 trähus, 1891—95 endast 13, 1896 — 1900 10 och 1901 —1905 28
boningshus. (K. Bflidcs femårsberättelser). År 1906 slutligen byggdes 7 bostadshus (mot 11 1905) med inalles

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:04:07 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekaarbupps/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free