Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för större familjer, en del iiro dessutom hygieniskt ganska otillfredsställande. Naturligen är den
stegrade hyran för de bättre centralt belägna lägenheterna den förnämsta orsaken till, att de
barnrika arbetarfamiljerna uppsöka förstäderna, sannolikt också värdarnes obenägenhet för barnrika
hyresgäster. Ehuru vid hufvudgatorna moderna flervåningshus i ej ringa utsträckning ersatt
de gamla tvåvåningshusen, har folkmängden på sina håll gått tillbaka äfven i centralt belägna
gårdar, beroende på att dessa moderna hus till största delen inrymma större »våningar» och
befolkningstätheten sålunda blir mycket mindre än den var förut. I stort sedt torde dock
folkmängdstillbakagången i de gamla stadsdelarne bero på minskad befolkningstäthet i de gamla
arbetargårdarna, alltså förbättrad standard.
Sedan efterverkningarna af 90-talets stora husägarekrasch öfvervunnits, började hyrorna
under inverkan af den nyuppstigande högkonjunkturen åter gå i höjden. Efter ett kort uppehåll
1900 t. o. m. 1902 tog en ny uppgångstid sin början 1903. Då byggnadsverksamheten hela tiden
efter kraschen varit svag — väl delvis på grund af det starka intryck den efterlämnat — började
redan delta år en kännbar bostadsbrist göra sig gällande för arbetarbefolkningen.
Redan den 5 febr. 1903 talas det i Drätselkammaren »om vikten af att något från stadens
sida åtgjordes för att åtminstone i någon mån afhjälpa den betänkliga, i flere fall upprörande
brist på lämpliga arbetarbostäder, som för närvarande vore för handen». Följande månad beslöto
Stadsfullmäktige att uppföra ett arbetarbostadshus för 20 å 25 familjer. Det byggdes under loppet
af 1905 och följdes år 1907 af ett liknande, båda belägna i kvarteret Menja, Kungsängen.
Då emellertid under loppet af 1903 bostadsmarknaden ytterligare tillstramats, särskildt för
arbetarne, fördes hela den stora arbetarbostadsfrågan upp i Stadsfullmäktige. Den 11 oktober
innebära alltid ett hot’mot såväl förstädernas som hela kommunens inbyggare. För att i sin mån söka undanrödja
farorna gjorde Hälsovårdsnämnden 1888 hemställan om dessa tätare bebyggda platsers likställighet med stad i
liälso-vårdshänseende, hvilken af K. Bfhde bifallits, så att från början af 1889 hälsovårdsstadgans strängare bestämmelser
där skola tillämpas. Under det gångna året hafva anställts noggranna undersökningar inom hvar och en af de 101
bebyggda tomterna. Det har därvid visat sig, att de flesta gårdarna äga brunnar med oftast ännu godt vatten, men
endast dagvatten, som upphämtas från ringa djup och lätt fördärfvas, om marken fortfarande orenas. Afloppen äro
egentligen allestädes dåliga.–I afseende på renhållningsväsendet återstår särdeles mycket att önska, och anmärk-
ningar i detta hänseende hafva gjorts vid alla gårdar.» — Och 1890: »En sanitär olägenhet, som allt sedan 1881
varit föremål för talrika öfverläggningar och skriftväxlingar mellan myndigheterna, nämligen tillvaron af det stpra
af-loppsdiket, som börjande vid stadsskogen utgjort en afledning för åtskillig orenlighet från svingårdarne söder om staden
och uppsamlande en massa orenlighet från förstaden Erikslund ledt allt detta genom den tätast bebyggda delen af
Luthagen rätt ned i ån — en olägenhet så mycket betänkligare, som afloppsdiket i följd af Luthagens ringa höjd ofta
öfversvämmat, hvarvid marken genomdränkts af det farliga innehållet — denna har nu blifvit i det väsentliga afhjälpt
dels genom dikets förflyttning utom det planlagda området, dels genom nedläggning af en del underjordiska aflopp.
— — — Nu väsentligen två missförhållanden i förstäderna, brist på vatten- och afloppsledning.»
1892 heter det bl. a.: »På grund af kolerafaran ha vidtagits en del hälsovårdsåtgärder. Så ersattes i den
s. k. Vaksalaförstaden alla"mellan gårdarna befintliga jorddiken med öppna plankrännor, som kunna sopas och spolas
Därigenom ha åtminstone bostäderna befriats från det omedelbara grannskapet af den stinkande och stillastående
orenligheten, hvarmed de förut varit omgärdade. Vid Eriksdal och Stabbylund ha dikena upprensats, så att affall
numera finnas öfverallt. Vid Erikslund ha de igenlagts och ersatts med täckta underjordiska planktrumrnor, som
afleda dag- och spill vattnet (till det s. k. Strömdiket). Rörande afträden, stall och fähus har undersökning utförts.»
(Se tablån Bd_28, sid. 235.)
Vaksalastaden räknade år 1879 267 invånare (faktisk folkmängd) Eriksberg 54; Luthagens förstäder
saknades då ännu fullständigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
