Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så snart beslut fattats, att husundersökningen skulle inskränkas till smålägenheterna,
uppstod spörsmålet om »smålägenhetsbegreppets» begränsande uppåt. Att man icke skulle gå längre
än till Ire rum och kök, stod genast klart, men äfven beslutet att stanna vid två rum och kök
kunde fattas utan längre öfverläggningar. Stockholmsundersökningarna ha till fullo visat, att
kategorien två rum och kök är en ganska ren arbetarkategori, under det att tre rum och kök i
öfver-vägande grad bebos af en socialt något högre klass än arbetarne, och att det i hvarje fall är
mycket svårare att inom denna kategori uppdraga gränsen mellan arbetarne och småfolksklassen
å ena sidan och de småborgerliga klasserna å den andra. Beslutet att icke undersöka större lägen
heter än två rum och kök har också visat sig vara välbetänkt. En ganska stor procent af dessa
lägenheter består t. o. m. faktiskt räknadt af ett rum och kök plus ett uthyrdt rum. Ett litet
antal tre-, fyra- och flerrumslägenheter, som endast ur hyressynpunkt ståtade med dessa namn,
ha dock äfven tagits med, sedan de vederbörligen upplösts i sina bostadssociala enheter, ett å ett
par rum för hufvudhyranden och ett par å flere i andra hand uthyrda. — Den närmare
redogörelsen för de härvid följda principerna återfinnes i följande kapitel —.
Men äfven det så fixerade smålägenhetsbegreppet underkastades ytterligare jämkningar. 1
Uppsala finns det ej så få ensamstående — mestadels äldre — kvinnor ur medelklassen, hvilka
bo i ett å etl par rum och kök. En sådan undersökning som den nu ifrågavarande skulle
ofelbart ha upptagits mindre väl af många af dem och endast med en viss svårighet kunnat
företagas, utan att nämnvärd nytta uppnåtts därmed. De sociala missförhållanden, som kunna
vara rådande inom dessa samhällslager, äro i hvarje fall af en helt annan art än de, som påträffas
inom arbetarklassen. En undersökning sådan som den föreliggande bör operera med
ett socialt så homogent material som möjligt. Ur denna synpunkt måste det t. o. m.
anses som fullt befogadt att ur undersökningen utskilja alla smålägenheter bebodda
af ensamstående personer ur de högre samhällsklasserna. Så blefvo först och främst
samtliga studentrum utskilda och vidare äfven lägenheter bebodda af yngre, ogifta tjänstemän (vid järnväg,
bank, post, telegraf o. s. v.), hvilka hufvudsakligen endast på den grund, att de ännu ej nått den ålder och
lönegrad, vid hvilken de kunna bilda familj, ej bebodde en »ståndsmässig» lägenhet. — Naturligen har
»ståndet» icke ensamt för sig fått afgöra öfver lägenheternas sociala klassifikation. Det är endast, om
det högre ståndet äfven tagit sig uttryck i bostadsbeskaffenheten (rikliga utrymmen per person räknadt,
i alimännhet en viss öfverklassprägel, en något högre hyra än den vanliga, god möblering o. s. v.), som
vederbörande lägenhet icke ansetts böra tas med i undersökningen. — Men slutligen finns det äfven en
liten grupp smålägenheter tillhörande den högsta kategorien, två rum och kök, hvilka äro verkliga
fa-miljelägenheter och dock tydligen äfven de tillhöra en högre social typ än hufvudmassan af de under
denna undersökning fallande. De bebos af tjänstemannafamiljer eller med dem socialt jämställda,
där familjefadern har öfver 2,000 kr inkomst, och hvilka genom rummens stora dimensioner
genom förekomsten af allehanda bekvämligheter, möblemangets prydliga utseende, frånvaron af
inhyrande, hyrans storlek o. s. v. ge ett rent småborgerligt intryck. I det stora flertalet fall torde
äfven dessa lägenheter (hvilkas absoluta antal säkerligen är försvinnande litet) ha utskilts.
Återstod så ett socialt sedt synnerligen likformigt material. På grund af alla dessa jämkningar har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
