Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heter sökt närmare belysa den uppåtgående konjunkturens hyresstegrande inverkan genom en parallel
statistik öfver hyror, taxeringsvärden och köp samt löner. Denna sista specialundersökning har
hufvudsakligen gällt lägenheter, livilkas innehafvare dels bebott dem minst 5 år och dels innehaft
en för både 1907 och 1902 känd inkomst (i senare fallet hämtad ur taxeringslängderna för 1903).
Den står i nära samband med en på arbetarbostadsmaterialet byggd specialutredning rörande
hyrans förhållande till inkomsten och hyresprocentens till bostadsstandarden, hvilken
utredning-jag betraktar som ett af denna afhandlings hufvudkapileh
Då befolkningsförhållandena i Uppsala erbjuda mycket af intresse särskildt för belysandet
af de olika stadsdelarnas sociala särkaraktärer, har jag gjort en uträkning af
befolkningsfördelnin-gen efter kön, ålder och civilstånd i hvarje stadsdel i början af år 1909 samt härpå fotat en
undersökning af dödlighets-, födelse- och fruktsamhetsfrekvensen för åren 1906—1908. Genom
sammanställning af denna befolkningsstatistiska undersökning med alla de nu nämnda
socialstatistiska — och med en fullständig inkomststatistik — hoppas jag, att den sociala miljöns inverkan
på mortaliteten och i någon mån äfven på nativiteten skall framstå något så när ogrumlad. Detta
försök är af så mycket större intresse, som man under de senaste åren i allt större
utsträckning börjat experimentera med dylika sammanställningar och därvid med förkärlek användt sig just
af bostadsstandarden som välstånds- och socialståndsmätare.
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
