Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stående, som dela bostad (ej sällan äldre kvinnor), eller också af barnlösa äkta par (stundom mycket
gamla) eller af föräldrar med endast etl å ett par hemmavarande barn. Förklaringen till detta
förhällande åter torde ligga dels i att värdarne ej gärna se barnrika familjer som hyresgäster, dels i att
här finnas relativt många vindsrum, brygghuskamrar m. m., hvilka lämpa sig bäst som enkelrum (och
enkelkök). Som ytterligare skäl kan tillkomma, att luft-, ljus- och i allmänhet
utrymmesförhållan-dena äro nog så dåliga i de gamla gårdarna och dessa på den grunden mindre lämpliga för
barnrika familjer, för hvilka de rymligare bostäderna ställa sig för dyra. Att typ 11 företer en
ännu högre enrumsprocent än typ III kan ej förvåna. I allmänhet är naturligtvis fattigdom och
ålderdom någonting långt mera karaktäristiskt för den förra än för den senare bostadstypen.
Kommer härtill, att gårdskarlslägenheterna, som i allmänhet (framförallt just vid de bättre gatorna)
bestå af rum och kök, spela en viss roll hos typ 111. Följande sammanställning af ett antal inom
stadsplanen belägna gårdskarlslägenheter kan ge en föreställning om deras kategorifördelning:1
Stadsdelar. Ett rum och kök. Ett rum utan Ett kök. kök utan rum. Tvä rum och kök. Ö fri ga lägenheter. Samtliga kategorier.
Luthagen . . 12 2 i 1 1 17
Nya Svartbäcken . . 4 — i — — 5
Svartbäcken . . 37 11 5 4 — 57
Fjärdingen . . 35 5 4 1 — 45
Kungsängen . . 28 9 2 3 3 45
Staden inom stadsplanen . 116 27 13 9 4 169
Återstår förklaringen af olikheterna i förekomsten af trerumslägenheter. Stickprofven för
Österplan, Dragarbrunnsgatan och Svartbäcksgatan samt för Öfre Slottsgatan (Åsgränd och
Gropgränd) och för Kungsängsgatan gåfvo i sin helhet del resultat, som framgår af tabellen å
motstående sida, hvarvid undersökningsområdena betecknats i nu nämnd ordning: Svartbäcken
I, II och III samt Fjärdingen II och Kungsängen II III efter de i hvarje distrikt öfvervägande
byggnadstyperna.
Af tabellen synes framgå, att trerumskategorien är relativt svag hos typ II — såsomNman
ju också kunde vänta — mycket stark hos typ 111 samt ganska stark hos Svartbäckens l-typ.
Då emellertid de absoluta talen för trerumskategorien genomgående äro små, kan del anses af
behofvet påkalladt att något närmare mönstra denna lägenhetsgrupp — aristokraten bland
arbetarlägenheterna i Uppsala. Må vi först erinra oss stadsdelarnas ordningsföljd med afseende på
denna kategori. Den var: Svartbäcken 16,2 °/o, Fjärdingen 12,o °/o, Kungsängen 1 l,o °/o, Nya
Svarl-bäeken 9,s °/o, Förstäderna 4,s °/o, Luthagen 2,r> "/o och hela staden 10,i °/o. Alltså: de gamla, inre
stadsdelarna: stark trerumskategori; de nya, yttre: svag. Att Österplanområdet uppvisar så
1 Det kan i detla sammanhang förtjäna nämnas, att bland Svartbäcksgatans 34 tvårumslägenheter 7
antecknats som gårdskarlslägenheter och bland Dragarbrunnsgatans 59 endast 8. Att proportionen
gärdskarlslägen-heter är så mycket mindre för Dragarbiunnsgatan än för Svartbäcksgatan beror väl först och främst pfi, att
medeltalet. arbetarlägenheter per gård är mycket större för den förra, gatan än för den senare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
