- Project Runeberg -  Arbetarbefolkningens bostadsförhållanden i Uppsala. En socialstatistisk studie /
41

(1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förra stadsdelen för en-, två- resp. trerumskategorien 20 °/o, 34 °/o och 44 °/o, för den senare
28 "/o, 27 °/o och 22 °/o. Naturligtvis är det för djärft att blott och bart af dessa två
procentserier draga några vidtgående slutsatser med afseende på gårdslägenhetsfrekvensens (inom olika
kategorier) förhållande till en stadsdels allmänna sociala statns. Men då vi af procenttabellen
sidd. 37—38 finna, att gårdslägenheterna i de utprägladt borgerliga stadsdelarna, Lutbagen,
Fjärdingen och Svartbäcken, äro relativt flere inom kategorien rum och kök än bland enkelrummen,
under det att motsatta förhållandet äger rum för de öfriga stadsdelarnas vidkommande, och att.
vidare inom tvårumskategorien gårdslägenheterna äro afgjordt talrikare i borgarstadsdelarna, ligger
det onekligen nära tillhands att förallmänliga dessa iakttagelser därhän, att en arbetarbostads
egenskap af gård slä gen h et i de borgerliga stadsdelarna snarast skulle tyda på mervärdighet, i
arbetarstadsdelarna åter snarast på mindervärdighet. Man torde nämligen tryggt kunna gå ut ifrån, att
h varje lägen hetskategori med afseende på sin allmänna standard står högre än den till
rumsantalet närmast lägre.

Då nu emellertid ett gårdshus i vanliga fall är mindervärdigt i förhållande lill det
gatu-lius, med hvilket det hör samman, kan icke de små gårdslägenheternas mervärdighet (i förhållande
till massan af gatulägenheter) i borgarstadsdelarna — i all synnerhet inom tvårumskategorien
förklaras på annat sätt än så, att de tillhöra andra förnämligare gårdar än gatulägenheterna.
Med mitt antagande af en särskild byggnadstyp 1(1 omfattande de bästa arbetarbostäderna (i
borgarstadsdelarna), hvilka till en afsevärd del äro till borgargårdarna hörande gårdslägenheter, och
en särskild byggnadstyp II omfattande de sämsta arbetarbostäderna, hufvudsakligen belägna i
smågatornas kåkhus, tror jag mig, som sagdt, ha presterat en ganska god förklaring.

Att gårdslägenheterna på Östermalm äro relativt flere inom tre- än inom tvårumskategorien,
i Fjärdingen och Svartbäcken däremot färre förklarar jag på följande sätt. Hyreskasernsystemet i
egentlig mening (»Berlinerkasernen»: tiervåningshus med gårds- och flygelbyggnader) bar hittills
icke vunnit någon utbredning i Uppsala; i hvarje fall torde antalet i dylika moderna kaserner
belägna arbetarbostäder här vara ytterligt minimalt. I Stockholm åter, allra hälst på
Östermalm, är det fullt utbildadt. Kategorien två rum och kök bildar på Östermalm hufvudstommen
af gårdslägenheterna i hyreskasernerna. Vidare må observeras, all Stockholmsundersökningen
medtagit samtliga lägenheter, Uppsalaundersökningen endast arbetarlägenheter. Medtoges äfven
för Stockholm (Östermalm) endast egentliga arbetarlägenheter, skulle sannolikt ett relativt stort
antal gårdslägenheter bortgå inom trerumskategorien, så att förhållandet mellan två- och
trerumskategoriens gårdslägenhetsfrekvens kanske ej blefve så olikt Fjärdingens.1

Jämföra vi nu i ljuset af dessa betraktelser än en gång hyrorna för gatu- och för
gårdslägenheter på Östermalm och på Kungsholmen, synes endast det förhållande, att gårdslägenheter om
ett rum och kök på Kungsholmen ställa sig dyrare än gatulägenheter tillhörande samma kategori,
tarfva närmare förklaring. Denna förklaring torde möjligen vara att finna däri, att Kungsholmens
äldsta del (Kungsbroroten) innesluter ej så obetydliga Il-typpartier, inrymmande mycket billiga
gatulägenheter för arbetare. Medelprisskillnaden är ju f. ö. så pass obetydlig, isynnerhet jäm-

1 Jfr Key-Abergs Stockholmsundersökning, sid. 20 och tabellbilagor sid. 51.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:04:07 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekaarbupps/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free