Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alltmera brännande kampen för och emot hyreskasernen iar frågan om 1 Il-typen en växande
betydelse, framförallt ur rent social synpunkt. Redan af detla skäl hade jag all anledning alt
något närmare gå in på densamma — så mycket mer som det synes mig ganska troligt, all den i
Uppsala (och väl i medelstora svenska städer i allmänhet) vanliga 11 l-typen ganska lätt kan
utvecklas lill en verklig hyreskasern.1
1 Sträfvandel för hyreskasernens afskaffande eller åtminstone undanträngande som bostadstyp genomgår
som en röd tråd Eberstadts hela skriftställarverksamhet. Hvad han därvid riktar sig emot är icke blott de sociala
och hygieniska faror som äro förbundna med anhopningen af ett flertal hushåll på en och samma gård. Han ser
i hyreskasernsystemet en af de förnämsta orsakerna till tomtspekulationens osunda utveckling och vill t. o. m. göra
gällande, att införandet af denna byggnadstyp i och för sig verksamt bidrager till tomternas och hyrornas oskäliga
uppdyrkande (n. a., liere ställen). Hvad som här emellertid egentligen intresserar oss är hyreskasernens betydelse
för den sociala lagringen, de sociala klassernas bostadsgruppering.
Hvad då först beträffar, livad som skall menas med en hyreskasern, sä är det naturligen till stor del en
smaksak. Gifvetvis kan man utsträcka begreppet betydligt ulöfver den specifika Berlinerkasernen. Möjligen kunde
man kalla hvarje gård med minst. 8 till 10 hushåll för hyreskasern. — Ehuru »hyreskasernen» spelar så stor roll
som slagord i bostadsdiskussionen, har någon fast definition egendomligt nog icke lämnats. Nussbaum t. ex., som är
en motståndare till den Eberstadtska riktningen, nämner ordet endast ironiskt och med citationstecken. Eberstadt
själf beskrifver visserligen utförligt Berlinerkasernen, men då han (sid. 194) indelar byggnadstyperna i 3:
familjehus, hyreshus eller flerfamiljshus och hyreskasern, karaktäriseras den andra gruppen såsom en gård med 1- till 8
lägenheter. Följaktligen borde ju ännu större gårdar vara hyreskaserner. Det synes mig dock, som om det allmänna
språkbruket i detta ord också inlägger anspråk på en viss höjd (minst 3 a 4 våningar?). 1 Nordisk familjebok saknas
ordet. — Hyreskasernens sociala verkningar kunna under sådana förhållanden te sig rätt olika, allteftersom den
hufvud-sakligen utvecklat sig pä höjden, pä bredden (gatulängden) eller på djupet (gårdsbredden) och alltefter styrkan af denna
utveckling. Gifvetvis spela lokala sedvänjor härvid en stor roll. Så berättar t. ex. Nussbaum (i Die Hygiene des
Wohnungswesen, Samml. (fösehen, nr 3C3, sidd. 11 och 12, och i Die Hygiene des Städtebaus, Samml. Göschen,
nr 348, sidd. 76 och 77), att de välstående llannoveranarne ytterst ogärna hyra lägenheter högre upp än i tredje
våningen, hvarför byggandet af 4- och llervåningshus ställer sig ekonomiskt ogynnsamt. Med alldeles särskild styrka
framträder dessa gamla lokala sedvänjors sega hämningsförmåga gentemot hyreskasernens inträngande i en stad
sådan som Bremen, där enfamiljshuset ännu är den vanligaste hustypen. Som arbetarbostad har dock
enfamiljshuset mer och mer visat sig vara behäftadt med svära olägenheter, särskildl sammanhängande därmed att
uthyrning icke synes kunna undgås, åtminstone under högkonjunktur. Dä största delen af dessa hus endast äro byggda
med hänsyn till en familj, kunna lätt mycket obehagliga missförhållanden uppstå, om flere familjer skola där
inrymmas; särskildt blir det ej möjligt att isolera lägenheterna från hvarandra (med hvilket förhållande anses
sammanhänga »den i Tyskland allenastående höga procenten bestraffningar för hemfridsbrott, skadegörelser,
misshandel och ärekränkningar ). Dä tomterna i regel äro mycket smala, är det nästan omöjligt att åstadkomma ett
ordentligt trapphus. Bland arbetarne i Bremen har också enfamiljshuset börjat ge vika lör två- och
flerfamiljshuset och i samband därmed envåningshuset för två- och trevåningshuset (hufvudsakligen genom utbyggande af
vindsvåningen till verklig våning). Men så länge den ursprungliga grundritningen i lmtvudsak äger bestånd, har
därmed knappast vunnits mera, än att huset blifvit mera rentabelt för uthyrning. De sociala olägenheterna ha
däremot snarast ökats. Med den omständigheten åter, alt tomten i allmänhet är ytterst grund, sä att gårdshus
så godt som omöjliggöres, har på sina håll (i Bremen) följt, alt gatulmset blifvit onaturligt djupt (bredt åt gården),
hvarför ett mellanrum, med endast sekundär belysning, skjutits in mellan det främre och det bakre rummet, de
beryktade »Miltelkammern». Bremenuudersökningens författare förordar varmt en utvidgning på bredden
(gatulängden) af de bremensiska arbetarhusen. Öfver hufvud taget synes mig den åskådliga, väl illustrerade
skildringen (i detta arbete) af de olika hustyperna och deras olika fel och förtjänster, af förhållandet mellan gatubredd.
hushöjd, tomtform, rummens anordning och dimensioner o. s. v., höra till det mest instruktiva, som tryckts
rörande detta kapitel, i all synnerhet för belysandet af den viktiga frågan om enfamiljshusets (och i allmänhet
familjehusets) berättigande som stadsarbetarbostad och om dess olika utvecklingsformer till »hyreshus»,
(»etage-hus»), Speciellt lärorik är framställningen af takets utnyttjande lill bostadsändamål. (Rörande hustyper r
allmänhet. se Ebkkstadt, n. a. flerstädes, särskildt §§ 9, 23, 24 och 32. Observera speciellt beskrifningen af Berliner-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
