- Project Runeberg -  Arbetarbefolkningens bostadsförhållanden i Uppsala. En socialstatistisk studie /
52

(1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(vanligen hufvudhyranden) tagits med bland arbetarlägenheterna, en del åter icke (så särskildt
studentrummen).1

På grund af en ganska ingående kännedom anser jag mig om 1908 års mantalsuppgifter,
i hvad de afse hyran, kunna fälla det totalomdömet, att de i det stora hela torde vara
tämligen tillförlitliga, men att dock åtskilliga värdar underlåtit att lämna några som hälst
hyresuppgifter, några lämnat alltför summariska uppgifter, bl. a. delvis afseende hela etager, oberoende
af de hyrandes antal). En jämförelse gård för gård mellan mantalsuppgifterna och de några
månader tidigare genom arbetarbostadsundersökningen inhämtade har i synnerlig grad befäst
det intryck jag redan länge haft af den utomordentligt starka variabiliteten i
arbetarlägenheternas sammansättning. Stundom äro tre rum tillhopaslagna till en lägenhet, stundom bilda
de två lägenheter, stundom tre o. s. v. I allmänhet afse mantalslängdernas hyresuppgifter
naturligen endast omöblerade lägenheter hyrda i första hand. Det vore då af största
intresse att veta, i hvad mån särskildt studentrummen äro eller betraktas som
lägenheter hyrda i första hand. Jag känner fall, då ända till 10 studentrum uthyrts direkt
af värden (sannolikt med åtminstone något möbler) och upptagits som 1 lägenhet, med
tillhopa-slagen hyra. Kotymen om de i dylikt fall skola upptagas eller icke upptagas (och om de skola
upptagas som en eller som flere lägenheter) synes vara vacklande. Rörande det intressanta kapitlet
om lägenhetsbegreppets afgränsning skall jag för öfrigt yttra mig utförligt något längre fram.
Blott så mycket vill jag här ytterligare ha sagdt beträffande värdet af tabb. 11 och
12, att jag är fullt öfvertygad om, att innan tillräcklig erfarenhet vunnits, huru
lägenhetsbegreppet mest praktiskt bör bestämmas, är — i en stad sådan som
Uppsala — ett material sådant som det i tab. 11 sammanställda af icke mycket mindre
värde, än det som skulle vunnits genom en bostadsräkning sådan som de
stockholmska. Jag vill i detta sammanhang också ännu en gång betona — utöfver
hvad som redan skett i inledningen — att det synes mig alldeles gifvet, att
bostadsfrågans klargörande ur alla synpunkter vinner på, att de sociala h ufv udklassern a,
så som här skett, hållas i sär vid den bostadsstatistiska behandlingen, hvarvid
naturligtvis hufvudvikten lägges på den egentliga arbetarklassen (och de högre
klassernas bostadsförhållanden i det hela endast i den mån, så påfordras
förjämförelsens skull, dragas in i undersökningen).

Jag skall till slut med afseende på tabb. 9—11 endast anmärka, att åtskilliga gårdar2 af
olika orsaker lämnats åsido; särskildt gäller detta om offentliga byggnader, om anstalter och

1 Jfr sidd. 17 och 18 och nedan. Detta förfaringssätt har dock endast i ett par fall kommit till användning
för Luthagens vidkommande och torde öfver hufvud kvantitativt spela en mycket ringa roll.

3 Hela antalet bebyggda tomter torde i Uppsala 1908 ha varit 840. Sammanlagda
bevillningstaxerings-värdet (oberäknadt jordbruksfastigheter) uppgick till nära 4-0 millioner kr. Ar 1905 uppges antalet inom stadsplanen
belägna bebyggda tomter till 686. Bland de vid uppställandet af tab. 9 uteslutna gårdarna märkas ett ganska stort antal
»landtgårdar» och villahus i stadsutkanterna, för hvilka hyresuppgifter oftast saknas. Sä torde särskildt antalet
lägenheter och taxeringsvärdet per gård blifvit betydligt mindre för Ö. Förstäderna, om samtliga gårdar kunnat
tas med. — I förbigående kan anmärkas, alt äfven bestämningen af begreppet gård (liksom begreppet bus)
understundom kan slöta på praktiska svårigheter. Så t. ex. då en tomt sträcker sig tvärs öfver ett helt kvarter och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:04:07 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekaarbupps/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free