- Project Runeberg -  Arbetarbefolkningens bostadsförhållanden i Uppsala. En socialstatistisk studie /
53

(1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inrättningar (sådana som t. ex. nationshus, institutioner, banker, fabriker, etc.), livilka åtminstone
endast i undantagsfall och som biuppgift hysa bostadslägenheter.1 Den kanske allvarligaste
anmärkning, som kan framställas mot tab. 11, torde vara den, att butiks- och kontorslägenheter endast i
undantagsfall kunnat utskiljas. Emellertid tror jag, att i hvarje fall de rena butikslägenheterna
skola utgöra en ganska ringa procent af de i tab. 11 upptagna lägenheterna.2 Genom, att ur de
uteslutna gårdarna utplocka ytterligare ett antal bostadslägenheter och genom att vidare tillägga
samtliga i tab. 12 icke upptagna år 1907 uppmätta arbetarlägenheter (af hvilka en del i andra
hand uthyrda i tab. 12 sammanslagits med hufvudlägenheten) har jag slutligen kommit upp till
6,810 lägenheter för hela staden och för resp. stadsdelar till de summor som återfinnas i tab. 13.

För att dels — i någon mån åtminstone — vinna en kontroll på tab. 11 (och dess tillägg),
dels ytterligare fördjupa inblicken i de olika stadsdelarnas social-ekonomiska struktur har jag ur
taxeringslängderna för 1907, hvilka torde afse inkomsten vid 1906 års oktoberflyttning,
sammanställt antalet inkomsttaxerade fysiska personer för hvarje stadsdel i nio inkomstgrupper, från 800
till 10,000 kr. och däröfver, vidare dragit deras summa från de genom tab. 11 med tillägg vunna
lägenhetssummorna och antagit, att alla till minst 800 kr:s inkomst beskattade personer aro
lägen-hetsinnehafvare, hvadan resten alltså skulle vara lägenhetsinnehafvare med under 800 kr:s inkomst.
Resultatet framgår af tab. 13.

Tab. 13. Lägenhetsinnehafvare i Uppsala år 1907 i inkomstgrupper, stadsdelsvis.

1 Stadsdelar. Intill 800 kr. 800 t. 900 kr. 900 t. 1.000 kr. 1,0001. 1,200 kr. 1,2001 1,500 kr. 1.5001. 2,000 kr. 2,0001. 3,000 kr. 3,0001. 5,000 kr. 5,0001. 10,000 kr. 10,000 kr. och däröfv. Summa lägenhets- innehafvare.
Luthagen 319 81 40 64 67 60 48 46 33 9 767
Nya Svartbäcken.... 395 96 81 79 67 39 18 16 5 2 798
Svartbäcken 487 167 98 180 145 114 108 89 95 28 1,511
: Fjärdingen 281 103 40 111 65 62 67 95 84 52 960
I Kungsängen 439 210 180 230 171 129 115 106 77 40 1,697
V. Förstäderna .... 425 73 62 46 29 18 9 5 1 674
Ö. Förstäderna .... 203 65 40 45 19 20 8 2 1 - 403
Hela staden 2,549 795 541 755 563 442 370 363 300 132 6,810

följaktligen har gatuhus ät två håll (såsom exempelvis mellan Skolgatan ocli Svartinansgatan). I tabb. 9—12 har
en sådan tomt naturligen räknats som en gård. Vid arbetarbostadsundersökningen ha däremot husen vid
Svart-mansgatan räknats som gatuhus. Slutligen kan man tänka sig, att flere tomtägare i samma kvarter (eller t. o. m.
alla) öfverenskomma om, att de olika tomternas gårdsrum skola bilda en sammanhängande gård. Under sådana
förhållanden kan det bli nog så kinkigt att afgöra, livad som ur social och hygienisk synpunkt skall räknas som
gård, liksom naturligen också typerna kunna variera i det oändliga. Jfr Betänkande med förslag till
byggnadsstadga för riket, Sthlm 1909, (särskildt § 41 med motivering). I Tyskland börjar dylik gårdssammanslagning på
sina håll bli rätt vanlig. — Då en stark lägenhetsanhopning på ett enda hus gifvetvis i högre grad framkallar
hyreskasernens olägenheter än en lika stark på en och samma gård, men på flere hus, är äfven gårdsbegreppets
klargörande af ganska stor praktisk betydelse för bostadsstatistiken.

1 Icke heller studenthemmen äro medräknade; i allmänhet likaså icke enfamiljshusen.

2 I Stockholm utgjorde antalet uthyrda butikslägenheter är 1905 ungefär 18 % af samtliga (a. a. sid. 27*).
— Säkerligen är procenten ej på långt när så stor i Uppsala.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:04:07 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekaarbupps/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free