Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 Stadsdelar Procenttal lägenheter med intill 200 kr. hyra Procenttal lägenhetsinnehafvare med stående årsinkomster nedan-
Intill 800 kr. Intill 900 kr. Intill 1,000 kr. Intill 1,200 kr. Intill 1,500 kr.
Luthagen 3 8,o i 41,6 — — —
Svartbäcken 42,4 <N csT co 43,2 — — —
Fjärd in gen 40,7 — 40,o 44,2 — —
Kungsängen 51,G — _ 48,9 62,4 —
V. Förstäderna . . . 84,7 — 83,i 89,9 —
Nya Svartbäcken . . 84,5 — — 81,6 90,o
Ö. Förstäderna . . . 9 1 ,8 — — — 87,7 92,4
Hela staden 55,g — 49,i 57,o —
(intill 200 kr. hyra) utgår hyran alltså för hela staden med intill Vs af lägenhetsinnehafvarens
inkomst, för Luthagen med intill hh (och något däröfver), för Svartbäcken och Fjärdingen med
intill 2/9, för Kungsängen och V. Förstäderna med intill 2/n, för Nya Svartbäcken med intill 1/i
och för Ö. Förstäderna med intill 2/is.
För förklaringen af denna olikhet i proportionen mellan inkomst och hyra i de olika
stadsdelarna kan man tillgripa flere utvägar. En omständighet, som kan vålla, att »hyresprocenten»
ställer sig högre i en stadsdel än i en annan, är en relativt starkt utbredd uthyrning i andra hand
(äro flere rum af den i första hand hyrda lägenheten ytterligare uthyrda, kan ju förstahandshyrän
t. o. m. öfverstiga den hyrandes upptaxerade inkomst). Alla skäl tala för, att andrahandsuthyrning
skall ha den största utbredningen just i de förnämligaste stadsdelarna.
En annan omständighet, som likaledes kan vålla hög hyresprocent, är stark frekvens af
ensamboende eller åtminstone af mycket små (bostäds)hushåll. Äfven i detta afseende finns det
anledning anta, att de förnämligare stadsdelarna skola komma i främsta rummet. Slutligen plägar
äfven en relativt låg inkomst men framförallt en relativt låg social status under för öfrigt lika
omständigheter (d. v. s. i senare fallet lika inkomster, liknande hushållssammansättning o. s. v.)
medföra en relativt låg hyresprocent. I hvad mån den ena eller andra af dessa nu nämnda
omständigheter har varit företrädesvis verksam i fråga om hvar och én af de sju stadsdelarna, det
är naturligen, med det material som står oss till buds, till största delen undandraget vårt omdöme.
F. ö. höra dessa tre1 faktorer, som alla bidraga att stegra hyresprocenten, underuthyrning, små
hushåll och relativt hög allmän status, i många fall lokalt nära tillsammans. Så är det t. ex.
gifvet, att underuthyrning i någon större omfattning knappast kan förekomma annat än i något
’ På frågan om hyresprocentens bildning och dess betydelse som mätare af social- och bostadsstandarden
kan jag icke i detta sammanhang närmare ingå utan måste nöja mig med att hänvisa till de i inledningen nämnda
arbetena Wolmungsstatistik sächsischer Stcidte nach der Erliebung vom 1 Dez. 1905 (Zweiter Teil, Das Verhältnis
zwischen Einkommen und Wohnungsmietpreis, utk. 1908), Cost of living and retailprices of food och Erliebung
von Wirtsehaftsrechnungen minderbemittelter Familien im Deittschen Reiche och till en kommande
specialundersökning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
