Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
våningar i och tor sig (d. v. s. äfven utan underuthyrning) gärna medtora tämligen höga hushållstal,
beroende på den starka tjänarefrekvensen.1 — Hålla vi i minnet, hvad som hår år sagdt om
underuthyrningen i de borgerliga stadsdelarna och betänka särskildt, att de ojämförligt flesta
studentrummen uppträda som delar af större lägenheter och att de »öfriga hushållen» här i regel
äro åtskilligt större än arbetarhushållen — som ju representera samtliga arbetarlägenheter, äfven
de som äro hyrda i andra hand, och som i dessa stadsdelar mestadels hufvudsakligen torde
utgöra en slags »komplementbefolkning» (eller också en social mellangrupp) — blir det förståeligt, att
inkomstfördelningen här står i en relativt abnorm proportion till hyresfördelningen men
framförallt också, att den skulle stå i en helt annan och sundare proportion till hyresfördelningen, än hvad
som framgår af tabellerna, om vi kunde förete hyrorna för de verkligen disponerade lägenheterna.
Öfver hufvud förefaller det mig, som om lägenhetsinnehafvarnes inkomster (åsatta efter de
grunder, som kommit till användning vid uppställningen af tab. 13) skulle erbjuda en mycket god
Svartbäcken 6,9 °/o och Kungsängen 4,5 °/o. Motsvarande procenttal för de i familj icke inräknade studenterna (i
förhällande till den rättsliga folkmängden) voro år 1879 9,« %>, 16.a °/o, 12,9 %, 9 °, 0 och 7,2 °/o. Studentkvarteren
ha sålunda alltmer koncentrerat sig på Fjärdingen och (isynnerhet) Luthagen. Af 1,000 studenter bodde 1879 366
i Fjärdingen, 253 i Svartbäcken, 235 i Kungsängen, 130 i Luthagen och 16 i Nya Svartbäcken. Äfven om relativt
många af de i familj inräknade studenterna år 1879 bodde i Fjärdingen (af samtliga studenter boddde 385 °/oo enl.
studentkat. ht 1879 i Fjärdingen), så måste gifvetvis en rätt betydlig förskjutning ägt rum under de sista 30 åren
i fråga om stadsdelarnas studentfrekvens och allmänna sociala status. Ar 1879 uppgick antalet kvinnliga tjänare
på 1,000 personer faktisk folkmängd: i Fjärdingen till 119, i Svartbäcken 85, i Luthagen 82 och i Kungsängen 81.
(Folkräkningen 1879, tab. VI, 1). Antalet personer per rum var 1,1 resp. 1,4, 1,4 och 3.
1 Så visar Aug sburg sunder sökning en, att de förnämligaste distrikten, distr. 111. IV, XVII och II, med i
genomsnitt 6,0, 5,9, 5,6 och 4,9 rum per lägenhet, resp. 62,4, 59,8, 38,4 och 33,1 0/o hushåll med tjänare, 0,e, 0,o, 0,9
och 1,2 °/o hushåll med inneboende och 4,5, 9,6, 10,1 och 14,2 °/o hushåll med rumshyrande, förete de stora hushålls-
talen 4,i, 4,3, 4,i och 4.4. Hushållstalet för hela staden var 3,o; dock uppvisar distr. VI, en utpräglad arbetarförstad
(med i genomsnitt 2,c rum per lägenhet och 1,7 % hushåll med tjänare. 6,5 0 0 med inneboende och 8,5 % med
rumshyrande) ett lika högt hushållstal som distr. 11. Lägsta hushållstalet företer distr. XXIII, beläget i stadens äldsta
del och utmärkt genom mycket små rum (utpräglad Il-typ). Hushållstalet är här endast 3,5, rumsantalet 0,7,
procenten lägenheter med tjänare resp. inneboende och rumshyrande 4,7 °,’o, ll.s °/o och 7.2 %>. 1 genomsnitt
kommer på ett rum i hvar och en af stadsdelarna III, IV. XVII, II. VI och XXIII 0,7 resp. 0,8, 0,8, 0,9. 1,8 och 1,1 per-
soner («. «. tabb. 31 och 50). 1905 års Stockholmsundersökning gaf till resultat, att på en lägenhet kom i
genom-nomsnitt 3,7 personer (alla lägenheter medräknade, äfven de outhyrda och butiks- och kontorslägenheter), på hvarje
uthyrd bostadslägenhet 4.2 personer. Liksom i Augsburg stiger hushållstalet i allmänhet med stigande rumsantal.
En undersökning af två af Stockholms rikaste och två af dess fattigaste församlingar. Jakobs. Östermalms, Kungs-
holrns och Katarina, har gifvit hushållstalen 4,8, 4,?, 4.? och 4,5 (för bebodda bostadslägenheter om i genomsnitt 5,3
resp. 4,2, 2,8 och 2,6 rum), ett skäligen indifferent resultat alltså. Emellertid synes det mig, som om man skulle
kunna säga, att de »yttre», barnrika arbetarstadsdelarna uppvisa de högsta hushållstalen, därnäst de mycket förnäma
stadsdelarna. — Att hushållstalen för Stockholm äro så mycket större än för Uppsala beror naturligtvis i främsta rummet
på, att endast den kyrkoskrifna folkmängden är medtagen i Uppsala — och på att butikslägenheterna icke äro
uteslutna — men också på att arbetarfamiljerna i Stockholm i genomsnitt torde vara både barnrikare och mera
uppblandade med främmande element och att inom de högre klasserna tjänarfrekvensen torde vara större. — Enligt
1900 års folkräkning var hushållstalet för Stockholm endast 2,9. Som bekant motsvarar den svenska
befolknings-statistikens hushåll eller matlag icke alls bostadshushållet, knappast ens konsumtionshushållet, (jfr art. »Haushaltung»
i Handwörterb. d. Staatsiviss. 3:e uppb), allra minst i Stockholm. Det verkliga bostadshushållet är betydligt större
än 2.9 men åtskilligt mindre än 4,2 (vid hvars bildande ingen hänsyn tagits till lägenheter hyrda i andra hand).
— En räkning af hushållen på grundval af 1879 års folkräkning, med uteslutande af de i familj icke inräknade
studenterna och studerandena, har gifvit ett hushållstal för detta år på 3,3 (mot 3.4 enligt 1880 års folkräkning) och
för stadsdelarna Fjärdingen, Kungsängen, Svartbäcken, Nya Svartbäcken, Luthagen och Förstäderna resp. 3,i, 3,2, 3,3,
3,s, 3,6 och 4,6 («. tab. VI).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
