Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utgångspunkt, då det gäller att utfinna betydelsen af och sammanhanget mellan lägenheternas
fördelning efter hyra, social status och hushållssammansättning.
Jag har denna gång (sid. 59) gått ut ifrån en inkomst om intill 1,000 kr., dels emedan
lägenhetsinnehafvarne med denna inkomst, hvilka tillsammans utgöra godt hälften af Uppsalas
samtliga, i det stora flertalet fall torde kunna räknas som obemedlade eller mindrebemedlade, men
dels också, kanske framför allt, emedan antalet lägenhetsinnehafvare upp till detta inkomststreck
är ungefär lika stort som antalet lägenheter med under 200 kr:s hyra, hvilket hyresstreck så tillvida
kan anses som mycket viktigt, som hela den stora arbetarmassan faller därunder — högst 12 °/0 å
15 hvaraf en stor del med underuthyrning, komma däröfver.
Innan jag med ledning af inkomstfördelningen söker afvinna de uppgifter rörande
hyresför-delning, hushållstal och social klassfördelning, jag framdragit, alla de synpunkter, som därur stå
att få, skall jag med några ord beröra de brister, som vidlåda tab. 13. Först och främst är det
naturligen icke säkert, att själfva förutsättningen, antalet lägenhetsinnehafvare för livarje stadsdel,
är alldeles riktig. Så är det t. ex. möjligt, att detta antal är för högt i Svartbäcken, lieroende på
det relativt stora antalet rena butiks- och kontorslägenhetor På det stora hela synes det mig
emellertid troligt, att dessa tal äro fullt brukbara för sitt ändamål. Den andra anmärkningen,
som kan göras mot tab. 13, är att dubbelräkning förekommit i de lägre inkomstgrupperna
närmast ofvan 800 kr.-strecket, att med andra ord en hel del personer, som icke äro
lägenhetsinnehafvare, kommit att räknas som sådana. Följden häraf skulle bli, att gruppen under 800
kr. blefve för liten och grupperna närmast öfver 800 kr. för stora. Gifvetvis äger anmärkningen
fog för sig, i all synnerhet för de borgerliga stadsdelarnas vidkommande. Emellertid torde antalet
personer med mer än 800 kr:s inkomst, hvilka icke inneha egen lägenhet, icke vara vidare stort.1
Dessutom uppstår, så som tab. 13 är uppställd, dubbelräkning endast i det fall, att 2 eller flere
personer från samma lägenhet äro upptaxerade till minst.800 kr.s inkomst. Skulle t ex. den
verklige lägenhetsinnehafvaren i dylikt fall icke vara uppförd till denna inkomst, räknas han icke
som lägenhetsinnehafvare. Detta förfaringssätt torde betydligt nedbringa dubbelräkningen. I
livarje fall torde antalet lägenhetsinnehafvare med intill 1,000 kr:s inkomst vara ett ganska
tillförlitligt tal. Slutligen är att observera, att inkomsten enligt tab. 13 endast är
lägenhetsinnehaf-varens (»hufvudpersonens») egen I ett stort antal fall borde hyran rätteligen beräknas i procent
af familjeinkomsten, hvilken (isynnerhet bland arbetarne) är afsevärdt mycket större. Dock är
denna skillnad större, ju längre ner på inkomstskalan vi komma, kanske icke så synnerligt stor
närmast uppe vid 1,000 kr:s inkomst.
Jämföra vi nu kol. I och 4 i tabellen sid. 59 och gå ut ifrån, att procenttalen i den förra
normalt borde vara större än i den senare (d. v. s. att lägenhetsinnehafvare med intill 1,000
kr:s inkomst i allmänhet icke borde utgifva mer än 200 kr. i hyra), så finna vi, att en normal
proportion förefinnes i O. Förstäderna, Nya Svartbäcken, Kungsängen och V. Förstäderna, där
öfverskottet i kol. 1 utgör resp. 15,3°/0, 12,8 °/0, 2,t °/0, och 1,«%, och alt däremot Luthagen,
En liel del rumshyranlie haudelsbi träden torde härvid särskild! komma i fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
