Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svartbäcken och Fjärdingen förete en abnorm proportion; underskottet i kol. 1 är resp. 19,4%
7,3 °/0 ocli 3,5 °/0. Ordna vi nu stadsdelarna efter procentöfverskottets storlek, skola vi finna, att
öfverskottet i det hela är stort, i den mån vederbörande stadsdel är en arbetarstadsdel och
bar ett högt hushållstal. V. Förstäderna och Svartbäcken bilda så tillvida undantag från denna regel,
som V. Förstäderna kommer efter Kungsängen (i afseende på procentöfverskottet), ehuru den både i
högre grad är en arbetarstadsdel och har ett högre hushållstal, och Svartbäcken efter Fjärdingen,
ehuru den i högre grad är en arbetarstadsdel. Hvad V. Förstäderna beträffar, så är det troligt, alt
det omnämnda förhållandet bl. a. beror på, all procenttalet lägenheter med under 200 kr:s hyra
blifvit mindre, än som hade varit fallet, om samtliga i tab. 1.9 medräknade lägenheter kunnat
fördelas efter hyra (många små gårdsägare!). Hvad Svartbäcken beträffar, så torde den
omständigheten, att en hel del rena butikslägenheter kommit med i beräkningen, ha tryckt ner de lägsta
hy-resgrupperna. Slutligen gäller det naturligen om alla de borgerliga stadsdelarna, att den där talrikt
förekommande studentrumsuthyrningen betydligt förrycker proportionen mellan inkomst och hyra.
Men om dylika fall torde gälla, att »restvåningarna», d. v. s. de delar af de i första hand hyrda
lägenheterna, som bli kvar för eget bruk (med fråndragande af uthyrda rum, butiker, event,
också rum disponerade för »matlag» — så särskildt i Luthagen — o. s. v.), icke i någon större
utsträckning falla under 200 kr:s-hyresstrecket; snarare falla då dessa lägenhetsinnehafvare under
1,000 kr:s-inkomststrecket. Det må nämligen ihågkommas, att det här endast är frågan om den
upptaxerade inkomsten, hvilken naturligen icke omfattar andrahandshyra och i de lägre
inkomstgrupperna i regel torde understiga den verkliga (i hvarje fall för personer, som icke ha fast inkomst1).
Vare sig vi emellertid välja inkomsten eller hyran som utgångspunkt och därvid sätta
strecket tämligen (men ej alltför) lågt, så komma vi naturligen att finna, att den under strecket
fallande befolkningen starkt tilltager, allteftersom vi komma till stadsdelar med billigare lägen. —
Om Luthagen i mindre mån än Fjärdingen är en arbetarstadsdel, så beror detta på, att
Fjärdingen är så rikt försedd med Il-typ (Ö. Slottsgatan), hvilket liaft till följd, att hyrorna där i
ganska hög grad pressats ner. — Men ju billigare lägen desto eftersöktare af barnrika familjer
(i den mån de mottagas), och ju större familjer, ju större utgift proportionsvis för föda och ju
mindre för bostad — vi kunde också tillägga ju mindre underuthyrning. Så komma stadsdelarna
att med afseende på hushållstalet ordna sig efter läget: det minsta hushållstalet i centrum, det
största i periferien. I all synnerhet gäller detta naturligen om arbetarbefolkningen, som i långt
större grad än de högre klasserna måste ta hänsyn till den absoluta hyran, ulan åtminstone
nämnvärd hänsyn till kvaliteten. Ju billigare stadsdelsläget är, ju starkare är följaktligen
arbetarfre-kvensen; ju lägre vi sätta hyresstrecket, ju mera stiger arbetarproportionen, men ju mera
förändras också hushållens storlek från stadsdel till stadsdel. I de dyrare stadsdelarna sjunker hus-
1 Jag har redan förut anmärkt, att en del innehafvare af dylika »restväningar» (mest »städerskor») tagits
med i arbetarbostadsundersökningen. I regel torde innehafvare af dylika »uthyrningsvåningar» vara synnerligen lågt
taxerade. Alla ieke mantalsskrifna lägenhetsinnehafvare (student- och skolhushåll) upptas till under 800 kr:s
inkomst. Att hyresproportionen blifvit så ytterligt ogynnsam för Svartbäcken torde bero på, att de rena
butikslägen-heternas medtagande icke Idott pressat ner de lägsta hyresgrupperna utan äfven samtidigt förstorat de nedersta
inkomstgrupperna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
