- Project Runeberg -  Arbetarbefolkningens bostadsförhållanden i Uppsala. En socialstatistisk studie /
69

(1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

äro arbetarlägenheterna ganska jämnt fördelade. De båda förra gatorna äro också mycket sparsamt
försedda med studentrum. Ö. Slottsgatans relativt starka studentrumsfrekvens förklaras af dess
nära belägenhet till universitetet. Kungsängsgatan slutligen är delvis en bandelsgata (i synnerhet
den torget närmre delen med ytterst få arbetarlägenheter), ehuru af mycket »lägre» typ än
Svartbäcksgatan.

# #

Till den allmänna karaktäristiken af arbetarnes bostadsförhållanden synes mig till slut höra
redogörelse för lägenheternas personbesättning i olika styrkegrader. Dessförinnan måste jag
emellertid förutskicka några anmärkningar rörande själfva lägenhets- och rumsbegreppen.

Det kan ju synas, som om »rummet» och »lägenheten», dessa bostadsstatistikens båda
grundbegrepp och första räkneenheter, icke skulle behöfva definieras. I själfva verket kan man emellertid
snart nog öfvertyga sig om, att så ingalunda är fallet. Redan en hastig blick på
bostadslitteraturen visar, hvilken hopplös förvirring de båda termernas högst olikartade användning
åstadkommit.

Hvad först beträffar rummet till skillnad från utrymmet, så räknar man i somliga länder
— så flerstädes i Tyskland — endast »varmrum» (rum med till bostaden hörande fast
värmeanordning) som bostadsrum och de öfriga rummen, hvilka ofta äro flera och vanligen användas som
sofrum, endast som »tillbehör»; i andra räknas icke kök som rum — så i de fiesta trakter af
Tyskland, i Danmark och Norge — på ännu andra ställen fordrar man, för alt ett utrymme skall
benämnas rum (bostadsrum), att det skall inneha vissa minimidimensioner — så i Frankrike1 och, tack
vare de allt strängare bostadsförordningarna, i allt flera tyska städer (åtminstone officiellt). Äfven
bristfällig belysning — mörkrum, rum med sekundär dager — kan föranleda, att ett utrymme icke
anses böra räknas som rum. Mätt med olika orters varierande terminologi kan det under sådana
förhållanden mycket väl tänkas inträffa, att en lägenhet, som på det ena stället officiellt räknas bestå
af ett enda rum, på ett annat anses räkna ända till fyra å fem. Olikheten i terminologin hänger
naturligen tillsammans med så småningom utvecklade nationella egendomligheter, ej sällan af största
intresse för hela bostadskaraktären. Önskemålet torde alltså vara dels att finna en term, en räkne-

1 Enligt den officiella franska definitionen är ett (bostads)rum ett afskildt utrymme (comparliment), som
rymmer en vuxen persons bädd. Jfr Cost of living in french toivns, sidd. XI och 16.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:04:07 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekaarbupps/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free