- Project Runeberg -  Arbetarbefolkningens bostadsförhållanden i Uppsala. En socialstatistisk studie /
70

(1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

enhet, som är vid nog att täcka äfven det vidaste ramsbegrepp, dels också att med denna kombinera
termer, som åskådliggöra det för hvarje nationstyp (och byggnadstyp) karaktäristiska. Man har
också, särskildt i Tyskland, som erbjuder den största rikedomen på typer, åtskilligt sysselsatt sig
med denna uppgift.

Då förhållandena i Sverige torde vara tämligen ensartade, har jag ingen anledning att här
fördjupa mig i detta spörsmål. Jag vill endast antyda, huru arbetarrummen i Uppsala ställa sig
till de uppställda rumsfordringarna. Först och främst vill jag anmärka, att köket i Uppsala, liksom
väl öfverallt bland den svenska arbetarbefolkningen, räknas alldeles lika med andra rum och äfven
i stor utsträckning användes som såväl bonings- som sofrum. Hvad beträffar uppvärmning och
upplysning, så är det visserligen gifvet, att ett kallrum (uppvärmdt på sin höjd med fotogénkök
eller värmen från annat rum) eller ett mörkrum (utan hvarje fönsterbelysning) eller sekundärt
belyst rum (med ljuset kommande antingen från annat rum eller från taket) är att betrakta som
en ren anomali1, och gällde det verkliga »våningar», torde visserligen dylika rum icke räknas som
bostadsrum. Då de emellertid — de äro ju för öfrigt ytterst få — af arbetarne faktiskt så betraktats
och användts som sådana, har jag saknat anledning att frånkänna dylika utrymmen
rumsbenäm-ning. Detsamma gäller om de utrymmen, som på grund af sina minimala dimensioner nätt och
jämt kunna komma ifråga som rum.

Så äro af de 5,686 arbetarrummen i Uppsala 2,403 kök, 41 rum kallrum, 8 mörkrum och 41
rum med endast sekundär dager; 36 rum uppnå ej ens 10 kubikmeters luftrymd, 133 endast mellan
10 och 15 och 466 mellan 15 och 20 m3, alltså summa 635 ej fullt 20 in3. Som kök har räknats
rum med spis. — 1 några fall har spiseln faktiskt ej användts eller kanske ens kunnat användas,
stundom t. o. m. kompletterats med kamin. Äfven dylika f. d. kök ha räknats som kök. Rum med
spiskakelugn torde i regel ha räknats som rum (d. v. s. ej som kök), likaså några mellanformer med
spis stående framför kakelugn. — öm jag tillägger, att det om mer än 20 lägenheter antecknats, att
rummet eller köket på samma gång tjänstgör som tvättstuga (eller brygghuskammare), om ett 50-tal
fall antingen att bredvidliggande tvättstuga användes som kök — vanligast af familjer boende i
enkelrum — utan att hyra därför beräknats, eller att tvättstuga eller källare ligger tätt inunder, om 2 rum
»egentligen stor tambur med kakelugn , om 2 »f. d. målarverkstad och f. d. bagarstuga», öm 1
»f. d. skafferi» och om 1 »lägenheten uppförd i en portgång», så torde häraf framgå, att de
uppsalien-siska arbetarrummen bland sig innesluta en ej alltför obetydlig verklig pariasklass, och att, ehuru
de som massa ge ett ganska starkt intryck af homogenitet, de dock vid närmare påseende förete
ej oafsevärda gradationer.2

’ Naturligea äro dylika »rum» mycket billigare än vanliga rum. i Byggnadsordningen, § 43, fordras, utom
2,7 m. höjd, att »boningsrum skall vara tillräckligt ljust samt försedt med eldstad och fönster, som kunna öppnas
(Sami. af komm. stadganden för Upsala Stad, sidd. 54 —55). I betänkande med förslag till byggnadsstadga för riket
fordras, utk. 1909, § 50, utom 3 m. höjd, att »boningsrum för erhållande af erforderlig dager skall vara försedt med
tillräckligt stora och lämpligt anbragta fönster, hvilka direkt vetta mot gata eller gårdsrum; fönster i boningsrum
får icke — — — anbringas mot grannes tomt pä närmare afstand än 12 m; tillfredställande anordningar för
luftväxling skola finnas».

2 Den fullständigaste diskussion af såväl rums- som lägenhetsbegreppet ur olika synpunkter och för olika
ändamål, som kommit till min kännedom, återfinnes i prof. Schäfers ytterst läsvärda uppsats »Einriclitung und

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekaarbupps/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free