- Project Runeberg -  Arbetarbefolkningens bostadsförhållanden i Uppsala. En socialstatistisk studie /
71

(1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sedan så rumsbegreppet klargjorts, återstår emellertid den betydligt kinkigare uppgiften
att uppdra gränserna för lägenhetsbegreppet — gentemot »rummet» och gentemot »våningen».
Den princip, som därvid följts, har varit att låta det sociala intrycket vara i första hand afgörande.
M. a. o., om ett antal rum tillsammans bildat en (bostadsjsocial enhet, ha de sammanfattats under
benämningen lägenhet. Denna sociala enhetlighet åstadkommes naturligen först och främst
därigenom, att rummen disponeras af ett enda hushåll. Är detta konstateradt, är deras byggnadstekniska
anordning af jämförelsevis underordnad betydelse. Äfven om rummen äro åtskilda af en
vind eller korridor eller ligga i olika våningar, bilda de alltså under den nämnda förutsättningen en
lägenhet. Och å andra sidan, äfven om flere rum ligga i fil, med gemensamt kök och gemensam
ingång, men bebos af lika många hushåll som antalet rum, kallas de hvart och ett för en
lägenhet. Af en dylik typ äro några af delkökslägenheterna.

Svårigheten ligger emellertid just i att bestämma, livar det egna hushållet och dess faktiska
disposition börjar och slutar. I det moderna stadshushållet råder ofta fullständig åtskillnad
mellan konsumtions- och bostadsgemenskap; frekvensen inhyrande och enpersonhushåll är i
stigande. Huru skall man kunna på ett effektivt sätt afgöra, om en rumsinnehafvare tillika
är att betrakta som ett eget hushåll — ur bostadssynpunkt — och alltså
lägenhetsinne-hafvare, eller såsom endast inhyrande,, en som lefver i bostadsgemenskap med andra — med en
bostadssocialt högre stående, lägenhetsinnehäfvaren — det är här den stora hufvudfrågan. Del
yttre kännetecken på att rummet är egen lägenhet, man närmast tillgriper, är »egna möbler >,
att det hyrs omöbleradt. I kanske flertalet fall torde också detta kännetecken vara fullt
afgörande. Men det finns dock fall af för särskildt en sådan stad som Uppsala stort praktiskt intresse,
då t o. m. rum, som hyras med möbler, synas böra betraktas som egna lägenheter. Ett typiskt
fäll är den s. k. städerskevåningen, som består af ett flertal rum, ofta en hel vindsetage,
sanunan-hyrda och nödtorftigt möblerade af en äldre kvinna ur småfolksklassen, hvilken för eget behof endast
disponerar ett enda rum, högst etl par, och återuthyr de öfriga till studenter. Att rubricera ett dylikt
rumskomplex som en »våning», kanske fl å 7-rnmsvåning, är ur’socialstatistisk synpunkt en orim-

Methode der WohnunØstaiistik» I Die Lage des Dresdner Wolmungsmarktes im Jahre 1907 etc., utk. 1908 (i
Mitteil. d. Stat. Amtes d. St. Dresden, 17 Heft.). Tyvärr sakna vi i Sverige full motsvarighet till tyskarnes två
termer »Zimmer» och »Wohnraum». Schäfer vill beteckna »Zimmer» som »einen fiir Wohn- und Schlafzwecke
geeigneten Raum.» Detta skall innebära direkt eller indirekt fönsterbelysning (med uteslutande af »alkover», äfven
om de användas som sofrum) och vidare uppvärmbårhet (Heizbarkeit), d. v. s. att man kan vistas i dem äfven om
dagen. Uppvärmbarheten bortfaller naturligen som karaktäristikum på sådana orter, där fast värmeanordning
saknas-Där kan man icke heller skilja mellan kök och rum. Schäfer använder termen »Wohnraum» om samtliga
bostadsutrymmen: kök, varmrum (Stuben) och kallrum (Kammern), a. a. sidd. 2—G. — Som svensk motsvarighet till
Wohnraum kunde man tänka sig »bostadsrum» eller kanske snarare »bostadsutrymme», såsom innefattande både kök
och bostadsrum (som motsats till kök). Ett bostadsrum, som icke användes till sofrum, kunde möjligen kallas
»boningsrum (dagrumV, tyskarnes Wohnzimmer). I den ofta omnämnda stora sachsiska undersökningen nämnas följande olika
arter sofrum: heizbare Zimmer, nicht heizbare Zimmer. Alkoven, Vorsäle, Kiichen och Bodenräume (a. a. Jhrg. 1908_
1, sid. 82. I Bremens enfamiljshus (väl också i de engelska) förekommer en mängd »tillbehör» (»Nebenräume», se
Bremen undersökningen, sidd. GO ff.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:04:07 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekaarbupps/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free