- Project Runeberg -  Arbetarbefolkningens bostadsförhållanden i Uppsala. En socialstatistisk studie /
72

(1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lighet, Snarare skulle man kunna tänka på beteckningen »anstalt»1. Men äfven om hela rumsantalet
endast uppgår till 4 å 5, synes deras rubricering som en lägenhet onaturlig. Oafsedt att
möbleringen kanske icke uteslutande bestås af hufvudhyranden, är det tydligt, att hennes disposition
öfver studentrummen är högst afsevärdt begränsad. Naturligen inverkar i ett dylikt gränsfall den
byggnad.stekniska anordningen högst afsevärdt; ligga rummen innanför gemensam korridor eller
kanske t. o. m. i fil, torde skälen f&r att sammanfatta dem till en lägenhet vara öfvervägande.

1 de fall då städerskevåningens rum legat fullt åtskilda, har jag, så ofta tillfälle erbjudits,
systematiskt afskilt det af hufvudhyranden själ C disponerade rummet som egen lägenhet. I hvilken
utsträckning dylika »sammansatta lägenheter» förekomma i Uppsala är ej godt att gissa. För
Fjärdingen har jag räknat ett tiotal stora städerskevåningar. Säkerligen är hela antalet långt
större. Äfven i Svartbäcken synas de ej vara ovanliga. Naturligen finns det också
städerskevåningar med andrah andshyran de, som icke äro studenter. Men det karaktäristiska för denna
»sammansatta lägenhet» är just, att hufvudhyranden intar en lägre social ställning än de
rums-hyrande. I samma mån skillnaden utjämnas, upphör lägenheten att vara sammansatt.

Detta om lägenheten» till skillnad mot »rummet». Återstår så afgränsningen mot »våningen».

Om jag som våning karaktäriserar en samling rum, hvilka tillsammans bilda ett
afslu-tadt helt afpassadt för ett familjehushålls behof, och som lägenhet livarje rum eller samling rum,
som faktiskt utgör bostad för ett familjehushåll eller för dess surrogat, delhushållen och de
»sammansatta» (med främmande element uppblandade) hushållen, synes kontrasten mellan
bostadsförhållandena sådana de i verkligheten gestalta sig, och sådana de horde te sig, vara tämligen
väl åskådliggjord.1 2

1 1 Preussen synas hushåll med mer än 4 andrahandshyrande räknas som »anstalter» (von Mayr. a. a. sid. 90).

2 Lägenbetsbegreppets afgränsande från därmed kolliderande begrepp är en uppgift, som hör till
bostads-vetenskapens både svåraste och intressantaste. Dess lyckliga lösande förutsätter framför allt omfattande kännedom
om olika trakters bostadsförhållanden.- Gifvetvis måste olika bostadstyper ge lägenhetsbegreppet en helt olikartad
färgning. 1 England, enfamiljshusets land, sammanfalla i de flesta fall lägenhet, hus och gård: lägenheterna kallas
t. o. m. ofta, äfven när de undantagsvis icke äro belägna i enfamiljshus, för »houses». Ur engelsk synpunkt måste
hushåll, som icke ha eget hus, faktiskt alltid komma alt stå som »inhyrande» (rumshyrande). 1 Sverige och
Tyskland, där etage- och hyreshuset är den förhärskande byggnadstypen, är »våningen» att anse som den ideella
boslads-enheten. 1 sådana trakter som Rhenprovinsen och Westpfälen, där fast värmeanordning saknas, följaktligen också kök,
och rummen nästan genomgående ha dörrförbindelse sinsemellan, saknas också våningar. Husen hyras odelade af
agenter, som parcellera ut rummen till lägenheter efter behag. Man har räknat ut, att pä detta sätt mellan Vs och
V2 af alla hyrande i Essen hyra i andra hand (Das Aftermietwesen in d. St. Essen, sid 16, och Cost of living in
german towns, sid. 225). Hvarken den byggnad.stekniska eller den hyrestekniska indelningsgrunden kan sålunda ensamt
för sig användas för alt skilja lägenhetsinnehafvare från inhyrande (rumshyrande och inneboende). Det synes mig, som
om det i begreppet inhyrande borde ingå ett moment af socialt missförhållande. Har sålunda den
andrahandshyrande egen utgång och saknar dörrtörbindelse med hufvudhyranden, synes det mig att han — äfven om han har
både möbler och uppassning frän hufvudhyranden — bör räknas som egen lägenhetsinnehafvare. Men den närmare
redogörelsen för de bostadssociala graderna tillhör en särskild utredning af den s. k. iuneboendefrågan. — Enligt
Angs-burgsundcrsökningcn är en lägenhetsinnehafvare i andra hand ett sådant i andra hand hyrande hushåll — äfven
ensamstående personer — som åtnjuter »weder Bedienung nocli Beköstigung noch ein leil der Beköstigung vom
Vermieter». (a. a. sid. 9.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekaarbupps/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free