- Project Runeberg -  Arbetarbefolkningens bostadsförhållanden i Uppsala. En socialstatistisk studie /
124

(1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Af de omkring 100 fullständigt utfyllda frågekort, som jag bekommit från innehafvare af
större våningar, har för jämförelse med arbetarlägenheterna uttagits 78, representerande våningar
af en tämligen »hög» typ, med från G t. o. m. 11 rum, hvarvid jag räknat köket som ett rum
och »öfriga utrymmen» äfvenledes som ett rum. — Enligt vanligt uttryckssätt omfatta våningarna
alltså 4 t. o. m. 9 rum. — De minsta våningarna, 6-rumsvåningarna, voro endast 6 till antalet,
de största endast 2. 8-rumslägenheterna voro 28, 7-, 9- resp 1 O-rumsvåningarna 19, 13 och
10. Tillsammans representera de alltså ej mindre än 632 rum. Då deras sammanlagda totala
luftrymd är 44,262 m.3, kommer alltså på hvarje rum 70 m.3, d. v. s. ej så långt ifrån dubbelt
så stor luftrymd som på ett ordinärt arbetarrum. Medelhöjden är 3,24 m., medelgolfytan alltså 21,g m.2
Fördela vi rammen i tre grupper: boningsrum, kök och »öfriga utrymmen» (korridorer,
serveringsrum m. m.), få vi följande luftrymdsmedeltal: boningsrum: 69,9 m.3, kök: 51,2 m.3, öfriga utrymmen:
89,4 m.3 En bestämd tendens till stigande luftrymd med ökadt rumsantal visa »öfriga utrymmen»,
livilkas luftrymdsmedeltal tredubblas från 6 (4)-rumsvåningar till 10 (S)-rumsvåningar — från 50
till 150 m.3 På hvarje lägenhet kommer i medeltal 568 m.3 Arshyran för de 78 lägenheterna
uppgår till 84,760 kr., eller 1,087 kr. per lägenhet, 134 kr {ter rum och l,9i kr. per kubikmeter.
Hyran per rum stiger med stigande rumsantal, från 115 kr. för 6-rumsvåningär till 142 för
10-rumsvåningar.1

1 För "en uttömmande utredning af hyresprisbildniugen fordras ett mycket mera omfattande material än
Uppsalaundersökningens. Jag hoppas framdeles i komparativ belysning/ä framlägga de synpunkter Uppsalamaterialet
synes mig kunna ge.

Den förste, som upptagit hyresprisbildningen, speciellt med hänsyn till den relativa hyreshöjden, till grundlig
behandling, är Bucher, i den ofvan, sid. 1, omnämnda Baselundersökningen, utk. 1891. Han uppvisade i detta
arbete, dels att. hyran per m.3 sjunker med stigande rumsantal, dels att den likaledes sjunker med stigande luftrymd
per person (a. a., sidd. 209—218). Hvad lians första resultat beträffar, så äger det icke fullständig tillämplighet på
arbetarnes bostadsförhållanden hvarken i Uppsala eller i Stockholm (se Guinchard, (a. sid. 45), i ty att
trerumslägenheterna i båda dessa städer i genomsnitt äro dyrare än tvårumslägenheterna. Hufvudorsaken till detta
förhållande torde emellertid vara att söka däri, alt trerumslägenheterna ligga mera centralt än tvårumslägenheterna.

En undersökning af den relativa hyreshöjdens förhållande till lägenheternas luftrymd, på sätt som skett i
tab. 41, har, så vidt jag har mig bekant, ej förut verkställts. Dess resultat synes mig på ett ganska intressant sätt
komplettera »den Biicherska lagen». — Hvad beträffar frågan om hyrestidens inverkan på hyreshöjden, så tarfvar
den naturligtvis en närmare undersökning än den, som presterats i tab. 42.

Hvad beträffar hyreshöjdens förhållande till »den relativa luftrymden», luftrymden per person, så är jag.
på grund af de undersökningar jag därom verkställt, öfvertygad om, att denna »andra Biicherska lag» icke håller
streck för de af mig undersökta arbetarlägenheternas vidkommande, ett förhållande som emellertid heror på, att de
barnrika familjerna med naturnödvändighet drifvas ut till de billiga och relativt rymliga förstadslägenheterna. — Det
förefaller mig dock icke otroligt, att barnrika familjer under för öfrigt lika omständigheter lå betala högre hyra än
små familjer, ehuru det torde vara svårt att statistiskt påvisa.

Jag vill till slut betona, att hyresprisbildningen äger ett ytterst kompliceradt förlopp, säkerligen livad den
relativa hyreshöjden beträffar ett ganska olikartadt under högkonjunktur och under lågkonjunktur. Särskildt vill jag
understryka, att de öfverslag, som arbetarbostädernas värdar för hyrans bestämmande göra öfver lägenheternas
utrymmen, gifvetvis i hög grad äro tagna pä en höft — hvilket emellertid ej hindrar, att vissa bestämda tendenser
kunna fås fram genom insamling af ett nog stort statistiskt material.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:04:07 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekaarbupps/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free