- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - A ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

A.



A, förk. för accepterad (på växlar). Se
Acceptera.

A, förk. för fr. acquitté, införseltull betald
(på franska varuförsändelser och
räkningar); argent, klingande mynt (i
franska kursnoteringar); avance, fortare (på
rucktavlan i fickur).

A, förk. för lat. aʹnno, i året.

A.mynt betecknar denna bokstav att
myntet blivit präglat på landets förnämsta
myntningsort, för Frankrike Paris, för
Preussen Berlin, o. s. v.

A, högsta betygsgrad, berömlig. — a, näst
högsta betygsgrad, med utmärkt beröm
godkänd
.

A betecknar i musiken sjätte steget i C-durs
tonskala samt motsvarande nottecken.
Alltefter oktaven (se d. o.) skiljer man
mellan = kontra A, A = stora (grova)
A, a = lilla (ostrukna) A, = ettstrukna
A, a̿ = tvåstrukna A o. s. v. Ital.
benämningen på tonen är la.

A i Lloyds Register beteckning för första
klass fartyg, varvid A 1 betecknar fullt
utrustat fartyg; i motsatt fall användes
A 2.

A som gammalromerskt taltecken = 500;
= 5,000.

A- har i vissa grekiska sammansättningar
en nekande l. upphävande betydelse.
Det kallas som sådant alpha privatiʹvum
och motsvarar vårt o- i adj. olycklig,
obetydlig, oklar o. d., t. ex. i orden akratiʹa,
apathiʹa. Framför en vokal inskjutes
bokstaven n, t. ex. i de från grekiskan
härstammande orden anarki, anonym,
anorganisk.

a, förk. för aʹnno, i året, l. aktiv (se d. o.).

a (lat. a, ab, se d. o.), från, t. ex. 3 månader
a dato = från innevarande dag. (Detta a
finner man någon gång orätt skrivet à.)

à (lat. ad), i vissa ordställningar till, t. ex.
2 à 3 kronor, 5 à 6 kilogram.

aa el. āā, på recept förk. för ana, lika delar
av vardera.

aa, förk. för ad acta, till handlingarna.

A.A.A., förk. för Amalgama, se Amalgam.

A. a. C., förk. för lat. Aʹnno aʹnte Chriʹstum
naʹtum
, året före Kristi födelse.

Aachen- el. Aachenersåpa, en av
papaverolja beredd kalitvål, medels vilken
konstgjorda Aachenbad framställas.

A. a. C. n. = A. a. C. (se d. o.).

A. ær. vulg., förk. för lat. Aʹnno æʹrae
vulgaʹris
, året efter den vanliga tidräkningen.

Aak, holl., ett slags lastpråm för flodfart
på Rhen.

Aalborgs aqvavit (l. ål-), omtyckt dansk
brännvinssort från staden Aalborg.

AA. LL. M., förk. för Aʹrtium Liberaʹlium
Magiʹster
l. Aʹrtium Magiʹster, filosofie
doktor.

Aallotar (l. aʹl-), fi. myt., böljornas mö, en
av vattnets gudomligheter.

A. A. M. = AA. LL. M. (se d. o.).

Aardwark, holl. (l. aʹrd-), zool., jordsvin
från Kaplandet (Orycteʹropus capeʹnsis).

Aarni l. Haarni, fi. myt., väsen som
vaktar nedgrävda skatter.

Aaron, se Aron.

A. a. U. C., förk. för lat. Aʹnno ab Uʹrbe
Coʹndita
, året efter stadens (Roms)
grundläggning.

Ab, lat. prep., ifrån, nyttjas mycket i
sammansättningar i en avlägsnande l.
frånskiljande bemärkelse; handelst., att
levereras i, t. ex. ”vete ab Stettin”.

Ab, elfte månaden i judarnas borgerliga år,
den femte i deras kyrkoår (motsvarande
en del av juli och augusti månader); hos
kaldéerna namn på årets första månad.

A. B., förk. för Aʹrtium Baccalaʹureus,
filosofie kandidat.

A. B., förk. för eng. able-bodied, fullt utlärd
sjöman.

A. b., förk. för lat. Aurea bulla, se under
Bulla.

Aba, Abba, Abbats l. Abbajehs, arab., ett
slags grovt brunt ylletyg; klänning utan
ärmar hos österländska folkslag.

Abaʹbde, mindre riktigt Ababdeʹl, nomadfolk
med mörk hudfärg i övre Egypten och
Nubien; ökenledsagare.

Ab absuʹrdo, se under Absurd.

Abacaʹ, dets. som Manillahampa (se d. o.).

Abaciʹssus, Abaciʹst, se under Abacus.

Abactioʹn (lat. abaʹctio, av abiʹgere,
fördriva), fördrivning. — Abaʹctʹo paʹrtus,
fosterfördrivning.

Aʹbacus, lat. (av gr. aʹbax, något hopfogat),
egentl. en fyrkantig skiva, bordsskiva,
spelbräde; med sand bestrött bord för
matematiska beräkningar; byggn.,
fyrkantig skiva bildande övre delen av en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free