- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
7

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Abram ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Abram—Absit

trollformel, bestående av bokstäverna i
detta ord, skrivna i viggform).

Abram, se Abraham.

A’bramis, zooL, braxensläktet, fisksläkte av
fam. Cypri’nidæ, karpfiskar. — A. bli’cca,
björkna. — A. bra’ma, braxen. — A.
fare’-nus, faren. — A. vi’mba, vimma.

Abranchia’ta, lat, (av gr, a priv. och
bra’n-chioUy gäl), zool., gällösa (maskar och
snäckor).

Abra’sio, lat. (se följ. ord), med., skrapning,
bortskrapning’. — A. corne’æ, skrapsår på
hornhinnan. — A. de’ntium, nötskador på
tänder. — A. musco’sæ u’teri, skrapning av
livmodems slemhinna.

Abrasio’n (av lat. abra’dere, bortskrapa),
geol.f avnötning från fastlandets yta
genom havets inverkan (vågor, bränning,
tidvatten). — Abrasions-terrass, den mer
1. mindre plana yta, som genom abrasion
uppstår vid en kust och som av havet
översköl jes vid högvatten. —
Abrasions-bran-ten, den del av kusten, som reser sig
innanför abrasionsterrassen. —
Abra-sions-vittnen, på abrasionsterrassen
kvarstående partier av den urspr. kusten. Ex.
Gotlands raukar. — Abrade’ra, geoL,
åstadkomma abrasion.

Abrasft, dets. som Alundum (se d. o.).

Abrasto’1, dets. som Asaprol (se d. o.).

Abraumsalz, det av kali- och
magnesium-salter bestående lager, som täcker
sten-saltlagren flerstädes i Tyskland, och
varav gödningsämnen beredas. Bland salterna
märkas karnallit, sylvin och kainit.

Abra’xas, zooL, krusbärsmätaren.

Abra’xasstenar 1. -gemmer, stenar, som
före-gåvos äga undergörande egenskaper, och
som bära ingraverade någon fantastisk
bild och ordet Abra’xas, som för
gnosti-kerna betecknade det högsta väsendet.

Abrégé, fr. (1. -sje’), förkortning,
sammandrag, utkast.

Abrenuntiatio’n (av lat. renuntia’re, avsäga
sig), det vid katolska dopet ännu övliga
avsägandet av djävulen, ända till 1811
brukat även i Sverige.

Abreptio’n (av lat. ab, bort, och re’peto,
hämta), bortförande.

Abreuvoir, fr. il. abrövoa’r), vattningsställe.

Abri’, /r., pl. Abri’er, arkeol., skydd.

Abricots, fr. (1. abrikå’), aprikoser.

Abri’n, kem., giftigt ämne i fröna till Abrus
precatorius (se d. o.), hörande till
ärtväxterna (fam. Legum,ino’sæ),

Abrodd, hot,, dets. som Åbrodd (se d. o.).

Abroge’ra (lat. abroga’re), avskaffa,
upphäva; handelst., återtaga ett givet
uppdrag. — Abrogatio’n, avskaffande,
upphävande.

Abrohani, text., fint, mjukt, ostindiskt
musslin.

Abro’ma, växtsläkte av fam.
Sterculia’-ceæ. — A. angu’stum m. fl. arter i Ost-

indien och Australien lämna mycket
vackra bastfibrer, abromafiber, även
kallade Indisk hampa 1. Woolet comul.

Abro’nia, bot., prydnadsväxtsläkte av fam.
Nyctagina’ceæ, från n. Amerika. — A.
umbella’ta, infattningsväxt med röda,
välluktande blommor.

Abrota’num, se Åbrodd.

Abru’pt {lat. abru’ptus), 2iwhic\xteici, plötslig,
osammanhängande. — Ex abru’pto,
plötsligt, oförmodat.

A’brus pr€cato’rius, bot., en i Ostindien och
Egypten växande buskväxt, vars frön,
s. k. paternosterbönor, innehålla abrin (se
d. o.) och jequiritin (se d. o.), samt nyttjas
till hals- och radband.

Absalom 1. Abisalom, hebreiskt mansnamn,
fridens faaer. Namn på Davids tredje son.

Absalon, danskt mansnamn.

Abscede’ra, lat. (av absce’dere), bortgå,
avgå; med., bulna. — Absce’ss, Absce’ssus,
bulnad, varböld. — Absce’ssus ce’rebri,
hjärnböld. — Absce’ssus mu’sculi,
muskelböld.

Abscinde’ra, lat. (av ahsci’ndere), avskilja,
avskära. — Abscissio’n, avskärning,
avskiljande; kirurg., bortskärande av någon
kroppsdel.

Absci’ssa, lat., se Koordinater.

Absence, fr. {1. apsa’ngs), frånvaro; med.,
sinnesfrånvaro, medvetslöshet. Jfr
Ab-sens.

A’bsens, lat., frånvarande. — Abse’ns (fr.
absence), frånvaro. — Abse’nspengar
betalas av de katolska domherrarna till
biskopen för frånvaro under
tjänstgöringstiden. — Abse’nt, frånvarande. — A’bsent
friends, eng., frånvarande vänner. —
Ab-sente’ra sig, avlägsna sig, hålla sig undan,
rymma. — Absence d’esprit, fr, (1.
ab-sa’ngs despri’), tankspriddhet,
sinnesfrånvaro. — Absenti’sm, frånvaro från en
ort, resvurm. I England (eng. absenteeism
av absentee = en som vanl. vistas
frånvarande från sitt gods, land 1. ämbete)
särskilt godsägarnas vana att regelbundet
förbruka inkomster på annan ort än den,
där de intjänas.

Absicht, ty., avsikt. — Man merkt die
Ab-sicht und wird verstimmt, man märker
avsikten och blir förstämd. I Goethes
"Tor-quato Tasso" står: ’’So fühlt man
Absicht und man" o. s. v.

Absfder, se Absis och Apsis.

Absi’nt (gr, absi’nthion), likör, beredd
genom destination av sprit på malört
(Arte-mi’sia Absi’nthium), — Absinthi’smus,
med., förgiftning genom absint. —
Absin-ti’n, ett bitterämne, som är den verksamma
beståndsdelen i malört.

A’bsis, se Apsis. — Absidia’l, gr. (av absis),
byggn., halvcirkelformig.

A’bsit, lat. (av abe’sse, vara frånvarande),
vare det fjärran ifrån mig; Gud bevare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free