Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Abskissa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Abskissa—Abstrahera
oss. — A’bsit o’men, lat., må häri icke
ligga något dåligt förebud.
Abski’ssa, mat., se Koordinater.
Absolu’t, adj, {lat, ahsolu’tus, fullkomlig),
fullständig, oinskränkt, ovillkorlig,
obetingad, betraktad 1. gällande i och för sig
själv. ) ( K e 1 a t i v (se d. o.). — Absoluta
enheter, fys., system enl. vilket samtliga
fysikaliska enheter härledas ur blott tre
godtyckligt valda grundenheter, förr och
alltjämt inom den praktiska mekaniken
metery kilogram och medeltidssekund (se
d. o.), numera för vetenskapliga ändamål
enheter, tillhörande det år 1881 antagna
C. G. S.- (centigram — gram —
sekund)-systemet. — Det absoluta, fil., det i alla
avseenden självständiga och fullkomliga
varandet, det högsta väsendet, gud. —
Den absoluta grunden, fil., den yttersta
grunden, som sålunda i intet avseende är
en följd. — Det absolut goda, fil., det i sig
själv goda, som sålunda ej äger sitt värde
blott som medel för något annat. —
Absoluta nollpunkten, fys., den
temperatur (=: — 273°), då en gas, om den dit
kunde avkylas under konstant tryck, enl.
gällande teorier skulle upphöra att äga
någon volym. — Absolut temperatur, fys.,
temperaturen räknad från absoluta
nollpunkten. — Absolut elektrometer, fys., av
av lord Kelvin konstruerat instrument för
mätning av ’Volt-talet" {potentialen, se
d. o.) hos en elektriskt laddad ledare. —
: Absolut fuktighet, meteor., vikten av den
vattenånga, som finnes i varje
volymsenhet luft. — Absoluta fuktighetstrycket,
den del av det atmosfäriska trycket denna
vattenånga utövar. — Absolut höjd, fys.,
höjd, räknad från havsytan. — Absolut
konstruktion, språkv., satsförkortningen
självständig ackusativ. — Absolut
monarki, polit., oinskränkt envälde. —
Absolut musik, tonk., ren instrumentalmusik
till motsats mot programmusik (se d. o.).
— Absoluta måttsystemet, se Absoluta
enheter. — Absolut rörelse, mek.,
förändringen i en kropps läge i förhållande till
andra kroppar, vilka själva äro i vila. —
Absoluta äktenskapshinder, se Relativa
äktenskapshinder. — Absolut vikt, fys.,
en bestämd kropps tyngd, uttryckt i
kilogram 1. del därav, till skillnad från den
egentliga 1. specifika vikten, som angiver
ett ämnes tyngd 1. utgör mått på tätheten. —
Absolutio’n {lat. absoluHio, av abso’lvere,
lossa, frigöra, frikänna), avlösning
(genom begagnande av nattvarden),
syndaförlåtelse; befrielse. — Absoluti’sm,
ny-lat. (av absolu’tus, fullständig,
oinskränkt), oinskränkt herravälde, en
våldsmakt; fullkomlig avhållsamhet från
rusdrycker. — Absolutistisk, som har
avseende på absolutism. — Absoluti’st,
anhängare av absolutismen (enväldet);
hel-nykter.
Absolut tonsinne 1. Absolut öra, tonk.,
förmåga att utan hjälpmedel igenkänna en
anslagen tons höjdläge.
Absolve’nt (se följ. ord), i Tyskland någon
gång brukat för abiturient (se d. o.).
Absolve’ra {lat. ahso’lvere), fullborda,
befria, lösa. A. sin examen.
Absona’nt, nylat. (av ah och so’nus, klang,
stämma), missljudande; förnuftsstridig;
osmaklig.
Absorbe’ntia, lat., plur., med., läkemedel, som
upptaga osunda vätskor i kroppen.
Absorbe’ra {lat. sorbe’re), insuga; förtära;
uteslutande upptaga (om tid). —
Absorberande kärl, rättare Resorberande kärl
(se d. o.). — Absorptiome’ter, kem.,
instrument för bestämmande av vätskors
förmåga att upptaga gaser. —
Absorp-tio’n, insugning, t. ex. av vätskor i
människokroppen. — Gasers absorptio’n, fys.,
gasers upptagande i fasta och flytande
kroppar, för så vitt detta ej har sin grund
i en verklig kemisk förening mellan gasen
och den absorberande kroppen. — Ljusets
och värmets absorptio’n, fys., den
minskning och förändring som ljus- och
värmestrålning undergår vid passerandet genom
olika ämnen, t. ex. uppsugandet av vissa
färger. — Bakteriologisk absorptio’n,
lantbr., åkerjorden äger förmåga att
upptaga och kvarhålla genom vittring och
förmultning bildade växtnäringsämnen
och gaser. Det är främst bakterier, som
därvid äro verksamma, varav namnet. —
AbsorptiV, insugande. —
Absorbtions-band,del av ett spektrum, vilken absorberas
av ett ämne. — Absorbtionslinje, mycket
smalt absorbtionsband. —
Absorptions-spe’ktrum, det spektrum, som uppkommer,
då ljuset efter att ha passerat genom en
gasformig kropp brytes av ett prisma.
Abssua, se Abchaserna.
Abstentio’n (av lat. abstineWe, avhålla sig),
återhållsamhet. — Politique d’abstention,
fr. {1. pålliti’ck dabstangsiå’ng),
neutralitet.
Absterge’ntia, lat. pl. (av ahsteWgere), med.,
utvärdes renande medel.
Absterge’ra, rena, avtorka.
Abstersio’n, rening, rensning; avtorkning.
Abstine’nt, lat. (av abstine’re, avhålla sig
ifrån), återhållsam, måttlig; nykter. —
Abstine’ns, återhållsamhet, måttlighet;
nykterhet. — Abstinens-dagar, (inom
katolska kyrkan) de dagar i fastan, då kött
ej får förtäras. — Abstinens-symptom
(av lat. abstine’ntia, återhållsamhet),
med., sjukliga rubbningar hos personer,
som vant sig vid något gift och plötsligen
upphöra med bruket därav.
Abstra’ctum, lat., det innehållsfattiga.
Abstrahe’ra {lat. abstraliere, draga ifrån),
bortse, vända uppmärksamheten 1. viljan
från något.—Abstra’kt, 1) fil., Abstr.
föreställning, en förallmänligad, till ett be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
