- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
9

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Abstrakter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Abstrakter—Acalephæ

grepp sammanförd föreställning. )(
Konkret; 2) djupsinnig, hög, dunkel,
svår-fattlig; som ej har någon tillämpning i
verkligheten, som blott utgör en tankebild;
innehållsfattig. Betrakta något in
ah-stra’cto, betrakta något i dess
allmänne-lighet, sådant det är av tanken avsöndrat.
)( In concreto. — Abstrakta
substantiv, namn på egenskaper, tillstånd 1.
verksamheter. — Abstrakta tal, obenämnda tal.

— Abstraktio’n, den handling, varigenom
man abstraherar; även blotta begreppet;
pL, tomma begrepp.

Abstra’kter, tonk., koppel i orgelverk,
varmed tangenterna förenas med sina
motsvarande ventiler å väderlådan. —
Ab-straktu’r, tonk., gemensam benämning på
orgelns mekaniska spelanordningar.

Abstru’s (av lat. ahstru’dere, förborga),
dunkel, svårfattlig.

Absu’rd (lat. absu’rdus), orimlig. — Bevisa
ex 1. ab absu’rdo (av orimligheten), d. v. s.
bevisa ett påstående genom
ådagaläggande av motsatsens orimlighet. — Ad 1.
in absu’rdum, lat., till det orimliga.
Redu-ce’ra något ad 1. in ahsu’rdum, bevisa
någots orimlighet genom att angiva
orimligheten av dess följder. — Absurdite’t,
orimlighet.

Absy’rtus, se Apsyrtos.

A’bu, A’bul, arah., fader, nyttjas ofta i
sammansättningar, t. ex. Ahu-Bekr, jungfruns
fader, Abul-Feda, försoningens fader.

Abu-kelb ("hundens ägare"), egypt.
silvermynt med en hund i prägeln = 30 para
= 1,35 kr.

Abuli’, gr. (av a priv. och hule\ vilja),
viljelöshet, en själssjukdom.

Abu’na, se Abbuna.

Abunda’ntia, rom. myt., överflödets och
ymnigheters personifikation, som framställes
med ett horn, ur vilket penningar flöda.

Ab u’rbe co’ndita, lat., från stadens (Roms)
grundläggning.

Abu-rof, nomadiserande arabstam på
Senaars stäpper.

Abu’sus, lat., missbruk. —- Abu’sus
alkoho’-licus 1. Abu’sus æthy’licus,
alkoholmissbruk. — Abu’sus non to’llit u’sum,
missbruket upphäver icke (det rätta) bruket.

— Per abu’sum, genom missbruk.

Abu’ta, hot., sydamerikanskt växtsläkte av

fam. Menisperma’ceæ. — A. rufe’scens
m. fl., lämnar pareirarot (se d. o.) och
användas som tillsats till kurare.

Abu’tilon, hot., tropiskt växtsläkte av fam.
Malva’ceæ. Flera arter odlas som
krukväxter, ofta under den felaktiga
benämningen "lönn", "blomsterlönn" 1.
"sockerlönn". — Abu’tilonfibrer, bastfibrer av
Abutilonarter från Brasilien och
Ostindien.

Aby’ssus, lat. {gr. ahy’ssos), avgrund, svalg.

— Aby’ssisk, geol., bildad på djupet. —
Aby’ssiska 1. abyssa’la regionen, oceanogr.

hiol., djuphavet, d. v. s. under
400-meter-nivån. Jfr Littorala regionen och
Pela-giska regionen. — Aby’ssodyna’misk (av
grek. dynamis, kraft), som verkar genom
under jordytan befintliga krafter.

A. C., förk. för lat. A’nno Chri’sti, under
Kristi år, d. v. s. efter Kristi födelse, 1.
Augusta’na Confe’ssio, Augsburgska
bekännelsen.

A. c., förk. för lat. A’nno curre’nte 1. A’nni
curre’ntis, under det löpande 1.
innevarande året.

a/c, förk. för a conto (se d. o.).

Ac, kem., atomtecken för Acti’nium.

Ac., förk. för lat. acade’mia, akademi.

Ac, i sammansättningar 1= ad, lat., till, hos,
samman.

Aca’cia, bot., växtsläkte från gamla och nya
världens varmare delar, oftast träd 1.
buskar, av fam. Legumino’sæ. Många
arter lämna gummi, garvmedel, katechu
m. m. — A. ara’bica (Afrika, Ostindien)
lämnar gummi, frukterna föras i handeln
under namnet Bahla 1. Bahlah. — A.
Cate-chu’ (Indien), lämnar Katechu. — A.
Far-nesia’na odlas för parfymfabrikation. —
A. ho’rrida m. fl., i KafFerlandet, ha grova
taggar som utgjorde ett gott skyddsmedel
för engelsmännen i krigen mot
infödingarna och därför kallas ’’wait a bit’\ —
A. lopha’nta odlas ofta som krukväxt. —
A. Se’negal, skogbildande virkesträd i
Senegal och Nilländerna. — A. pycna’ntha,
se Golden Wattle.

Academi’, se Akademi. — Acade’mia
Stock-holmie’nsis, av Johan III i Stockholm
upprättad högskola, som 1593 uppgick i
Uppsala universitet. — Académie fran^aise,
fr. (1. akademi’ frangsä’s), franska
akademien, officiell institution från 1634.
Uppgift : att arbeta för franska språkets
fullkomnande. Fyrtio medlemmar. Jfr
Institut de France.

Aca’dia 1. Aka’dien (fr. Acadie), fordom
namn på provinserna Nova Scotia och
New Brunswick i brittiska Nordamerika.

Acaja, se Mombinplommon.

Acajou (1. -sjo’), hot., ett i Västindien och
Sydamerika växande träd, Anaca’rdium
occidenta’le av fam. Terebintha’ceæ
(Ana-cardia’ceæ). Frukterna innehålla en
giftig, starkt frätande vätska, k a r d o 1 (se
Cardoleum vesicans). Kärnans och
stammens mjölksaft ger en olöslig svart färg,
som användes till märkning av linne. —
Acajougummi, ur de gamla acajouträdens
stammar utsipprande gummi. —
Acajou-nötter, fröna och frukterna av
Anacar-dium occidentale. — Acajouolja, pressad
av fruktkämorna till Anacardium
occidentale, brukas till tvål och som matolja. —
Acajouträ, se Mahogny.

Acale’phæ (gr. akalefe, nässla), zool,
maneter, som vid beröring bränna huden som
nässlor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free