Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Achibromin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Achibromin—Acidum
Achibromi’n, farm,, lugn- och sömngivande
medel.
Achille’a, hot,, växtsläkte av fam.
Compo’-sitæ. Många arter från s. Europa och
Orienten odlade. Två inhemska. — A.
millefo’Iium, rölleka, allmän å torr mark.
Blomkorgarna, som innehålla flyktig olja
och bitterämne, äro officinella. Odlad i
rosafärgade var. — A. moscha’ta, är en
alp växt, av vilken man bereder Ivalikör,
— A. no’bilis, odlad art från s. Europa,
stundom förvildad. Innehåller
maskdö-dande ämnen. — A. pta’rmica, nysört,
täml. allmän å fuktig gräsmark, ofta
odlad och då med fyllda korgar.
Achillei’n, kem,, bitterämne i Millefo’lium
(de unga blommorna av AchilWa
mille-fo’lium).
Achille’ion, slott på Korfu, tillhörigt f. d.
kej-sar Wilhelm II.
Achflles, fil,, namn på ett bevis, genom vilket
filosofen Zenon sökte ådagalägga, att all
rörelse är omöjlig.
Achi’Iles, gr. sag,, den tappraste bland de
grekiska hjältarna i trojanska kriget. Enl.
myten doppades han strax efter födelsen
av sin moder Thetis i floden Styx för att
bliva osårbar. Men ena hälen kom ej i
beröring med vattnet, och hjälten sårades
till döds genom ett pilskott i densamma.
— Achi’lles-häl, fig,, en persons svaga
sida. — Achi’lles-sena, anat,, den starka
sena på baksidan av underbenet, som
utgår från vadmuskeln och är fästad vid
hälbenet. — Achi’lles-senreflex,
sammandragning av vadmuskeln vid anslag mot
senan. — Achfllodyni’, smärtsam
inflammation i senans slemsäck. —
Achi’llo-rafi’, operativ förlängning av senan. —
Achfllotomi’ genomsnitt av senan.
Achillevs, se Achilles,
Achime’leh, se Ahimelek,
Achi’menes, bot,, tropiskt växtsläkte av
fam. Gesneria’ceæ, Ett flertal arter odlas
i våra varmhus. — A. grandiflo’ra,
uppdrages årligen i många praktfulla
varie-teter.
Achi’rus (av gr, a priv, och cheir, hand),
med,, medfödd fullständig saknad av
händer 1. fötter.
Achkarren, ett badensiskt vin.
Achlorhydri’, med,, brist på saltsyra i
magsäcken.
Achloropsi’ (av gr. a priv., chWros, grön, och
o’psis, se), med,, grönblindhet.
A’chlya, bot,, svampsläkte av fam.
Sapro-legnia’ceæ. Lever parasitiskt på fiskar och
andra vattendjur. — A. prolffera, har
ansetts förorsaka kräftpesten, varom dock
intet med säkerhet utrönts.
Achlys, gr. (eg. moln), med., synförmågans
avtagande genom hornhinnans
förmörk-ning.
Achmed, se Ahmed.
A’chne, gr. (eg. skum), med,, linneskav; jfr
Filamenta lintei triti.
Acholi’ 1. Acholi’a (av gr. a priv, och chole’,
galla), med,, brist på galla. — Acholisk,
gallfri.
AchoVion, bot,, med., favussvampen;
ondskorv.
a. Chr., förk. för lat, a’nte Chri’stum, före
Kristi födelse.
A’chras Sapo’ta, bot,, sapotillträdet, fam.
Sapota’ceæ, växer i Västindien och
Sydamerika och lämnar välsmakande frukter.
a. Chr. n., förk. för a’nte Chri’stum na’tum,
före Kristi födelse.
Achro-, se Akro-,
Achroa’ntes monophy’llos, (syn. Malaxis),
bot,, knottblomster, hten svensk orkidé
med gröngula blommor.
Achrypsi’ 1. Achrypsi’a, med., färgblindhet.
Achtel, ty, (eg. åttondel), i Bayern och
Österrike =: % Metzen = 4,64 (i det förra
landet) 1. 7,7 (i det senare) liter.
Achtung!, ty., giv akt!, varning o. s. v.
Achyli’ 1. Achyli’a, (av gr. a priv. och chyWs,
saft), med., upphörd avsöndring av
mag-saft.
Achyra’nthes, bot., släkte prydnadsväxter
av fam. Amaranta’ceæ.
Achäer, se Achæer.
Acicula’ris (av lat. a’des, spets, udd), bot.,
nålfin.
Acid., förk. av Acidum (se d. o.).
A’cida, lat. (pl. av A’cidum), syror.
Acidemi’ 1. Acidemi’a, med., ökning av
blodets sura beståndsdelar.
Acidifie’ring (av lat. a’cidum, syra) =
sapo-nifiering, vid stearintillverkningen
bruklig metod att framställa feta syror.
Acidime’ter, gr., kem., syrmätare. —
Acidi-metri’, kem., bestämning av en vätskas
halt av fri syra.
Acidi’ter, eruptiva bergarter, som äro rika
på kiselsyra (t. ex. traky’t, grani’t,
obsi-dia’n).
Acidite’t, kem., äldre beteckning för en syras
styrka.
Acidofi’1, kem., syreälskande, med stor
frändskap till syror. — Acidofili’,
syr-frändskap.
Acido’l, farm., förening av betain och
klor-väte, som tillsammans med pepsin
användes vid vissa matsmältningsrubbningar.
Acido’s 1. Acido’sis, med., förgiftning av
acetonkroppar (se d. o.) vid sockersjuka. Jfr
Alkalireserv.
Acidu’l, kem., en syras förening med en viss
kvantitet av en bas utan att helt och hållet
neutraliseras.
Aci’dulus, -a, -um, lat., syrhg.
A’cidum – Aci’d (av lat. a’cidus, sur), syra.
— A. ace’ticum, ättiksyra. — A.
acetylo-salicy’licum, acetylsalicylsyra. — A.
ane-mo’nicum, anemonesyra. — A.
arseni’-cicum, arseniksyra. — A. arsenico’sum,
arseniksyrlighet. — A. azo’ticum, sal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
