Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Adrienne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adrienne—Adversus
25
Adrienne, se Andrienne.
A drittu’ra, se A dirittura.
Adroit, /r. (I adråa’), skicklig, behändig.
Adrona’laceta’t, kem,, se Cyklohexanol.
Adrätt (ty. adrett, fr. adroity se d. o.),
tillrop till hund under dressyr.—Göra adrätt,
visa sig skicklig (om hundar under
dressyr).
Adscrfptus gle’bæ, se Glebæ adscriptus.
Adskriptio’n, lat., tillägnan.
Adsorbe’ra, se följ. ord.
Adsorptio’n (av lat. ad, till, och sorbe’re,
suga), fys., fasta kroppars förmåga att
uppsuga’ (adsorbera) gaser 1. i vätskor
lösta ämnen, vilka därvid koncentreras på
kropparnas yta.
Adsperso’rium 1. Asperso’rium, lat. (av
ad-spe’rgere, bestänka), katolskt
vigvattenskärl.
Adspe’rsum (av lat. aspe’rsio, påstänkning),
bot., beströdd.
Adstriktio’n, lat., sammandragning.
Adstringe’ra, lat., sammandraga. —
Ad-stringe’ntia, Constringe’ntia 1.
Adstringe’-rande medel, pl., med., sammandragande
läkemedel.
Adsum, lat, jag är tillstädes.
Aduce’ra (fr. adoucir), försötma, mildra;
målark., "fördriva" (låta färgerna flyta
in i varandra). — Aduce’ring, tekn., metod
att nedbringa kolhalten i redan gjutna
gjutjärnspjäser, varigenom materialet i
dessa erhåller det mjuka järnets
egenskaper. — Aduceringspulver, material i
vilket gjutgodset nedpackas för aducering.
A du’e, ital., tonk., för två, tvåstämmigt. —
A due co’rde, på två strängar. — A due
strome’nti, för två instrument. — A due
voci (Z. -vå’tji), för två röster.
Adu’fe, sp., ett slags trumma 1. tamburin.
A. D. n. J. Chr., förk. för A’nno Do’mini
no’stri Je’su Chri’sti, under vår Herres
Jesu Kristi år.
Adullami’ter, politiskt öknamn på de
liberaler i engelska underhuset, som 1860
motsatte sig Gladstones reformbill. Jfr 1
Sam. 22:1.
Adula’r, miner., ädelsten, bestående av klara
ortoklaskriställer som någon gång
förekomma i granit och gnejs.
Adulatio’n, lat., smicker. — Adula’tor,
smickrare.
Adu’lt, förk. av lat. Adu’ltus (av adoWscere,
växa), vuxen, könsmogen; gammal. —
Adu’lter, lat., äktenskapsbrytare. —
Adul-te’rium, äktenskapsbrott; förfalskning (i
synnerhet av mynt). — Adulteratio’n,
förfalskning av mynt. — Adulteri’num, bot.,
bastardartad. —- Adulto’rum, åldringars.
Ad uitimum, lat., till slut.
Adu’ltus, se under Adolescens.
Adumbre’ra, lat. (av u’mbra, skugga),
beskugga; skissera, teckna i utkast. —
Adumbratio’n, utkast.
Adune’ra, lat. (av u’nus, en), förena, göra
till ett.
Ad u’ngeum, lat., på nageln, noga. — Ad
ungeum leo’nem, lat., "på klon lejonet"
= av frukten känner man trädet.
A dur, tonk., tonart med a till grundton och
kors för c, f och g. Jfr Dur.
Aduro’I, fot., framkallare av klor- 1.
brom-hydrokinon.
Adustio’n, lat. (av ureWe, bränna), bränning
av sår; förbränning; brännskada. —
Adure’ntia, med., svidande, brännande
läkemedel.
Adu’stus, -a (av lat. adu’ro, sveda), bot.,
svedd.
Ad u’sum, lat.,^ till begagnande, till bruk. —
A. u. Delphi’ni, eg. till bruk för dauphin
(Z. dåfä’ng), franske tronföljaren; till
ungdomens tjänst. Jfr Delphinus och In
usum D. — A. u. te’chnicum, till tekniskt
bruk.
Ad utru’mque (para’tus), lat, (beredd) till
bäggedera, näml. svärdet och boken. Lunds
universitets valspråk.
adv., förk. för adverb (se d. o.).
Advaita, sanskr., filosofisk lära i Indien på
800-talet enl. vilken allt är enhet;
mångfald och individualitet blott sken.
Ad valo’rem, lat, handelst, efter värdet;
tull efter varuvärdet.
Adve’nt (lat. adve’ntus, av ad och veni’re,
komma), ankomst (om Kristi födelse);
den tid av året, som närmast föregår
julhögtiden. — Adventsrim, julsånger. —
Adventstid, i lutherska kyrkan de fyra
sista veckorna före jul. —
Adventssön-dagar, de fyra sista söndagarna före jul.
—’ Adventfster, religiös amerikansk sekt,
stiftad 1831 och omfattande tron på Kristi
snara ankomst i synlig måtto och det
tusenåriga rikets begynnelse.
Adventftia, anat., se Intima.
Adventi’tia bo’na, lat, förvärvad
förmögenhet.
AdventiV (av lat adveni’re, tillkomma),
tillfällig, senare tillkommande. —
Adventiv-knoppar, bot, biknoppar, som uppträda
regellöst på stam-, rot- och stundom
bladdelar. — Adventivrötter, bot, birötter,
utvecklade på äldre stamdelar, t. ex.
rotslående utlöpare. — Adventiv-växter,
Ad-ventiv-flora, den del av ett lands
växtvärld, som införts och förvildats.
Adventsrim, Adventstid, se Advent
Adve’rb 1. Adve’rbium, lat, språkv., biord,
bestämningsord, som lägges till ett
adjektiv, verb 1. annat adverb för att närmare
bestämma detsamma. — Adverbia’1,
språkv., en satsdel, som bestämmer ett
verb, adjektiv 1. adverb med avseende på
rum, tid 1. någon annan omständighet.
Adve’rs, framsidan av en medalj, ett mynt.
Adve’rsus, lat. (av adve’rtere, vända till),
vänd emot, motsatt, fientlig, t. ex.
ad-ve’rsa fortu’na, ett oblitt öde. — Adversa’-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
