- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
27

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Aequiloba ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

^quiloba—^sculin

27

^quilo’ba (av lat. aequa’lis, jämn, och gr»

lobo’s, flik), bot., jämnflikig.
i3E’quitas, lat, rättvisa, billighet; rom., myt.,
rättvisans personifikation, en ungmö med
en vågskål i ena handen och ett
ymnighets-horn i den andra.
A’er, gr. och lat., luft. — Aer hepa’ticus,
kem., svavelväte. — Aeratio’ii,
frambringande av luftarter.
lEra, nylat. (1. ä’ra), tidsålder, tidräkning.
^ra’rii, lat (av æs, mynt), inom det forna
Rom den lägsta klassen av medborgare,
som ej erlade någon förmögenhetsskatt.
—■ ^ra’rium, lat (av æs, gen. æris),
romarnas skattkammare.
Aeratio’n, se Aer.

Aerenky’m, bot, luftvävnad, svampartad,
klorofyllsaknande cellvävnad, ofta hos
sump- och vattenväxter.
Aere’ra, kem., impregnera med en gasart,

t. ex. kolsyra.
A’er hepa’ticus, se Aer.
Aeria’ner, en sekt under 300-talet, som
förkastade flera av katolska kyrkans läror
och påbud, såsom förböner för de avlidna,
fastedagar m. m.
Aeroa’rctic, Internationale
Studiengesell-schaft zur Erforschung der Arktis mit
dem Luftschiff, ett i Berlin 1924 stiftat,
internationellt sällskap för utforskande
av nordpolartrakterna med luftskepp.
Aero’b (av gr. ae’r, luft, och bi’os, liv),
varelse, som lever i luften. — Aeroba’t, gr,
(av ae’r, luft, och ba’inein, stiga),
lindansare; bildl., svärmare. — Aerobio’nt =
aérobat 1. aerob. — Aerobo’mb, en med
sprängämnen fylld bomb, som höjes upp
i luften genom en ballong. — Aerobu’s,
luftomnibus. —• Aeroce’ll, luftsvulst. —
Aerodensime’ter, fys., mätare av luftens
täthet. — Aerodro’m, flygfält, flygplats.

— Aerodynamik (av gr. dy’namis, kraft),
fys., läran om gasformiga kroppars
rörelse. — Aerofagi’, med.,
luftsluk-ning. — Aer o fobi’ (av gr. fo’bos,
fruktan), luftskygghet, avsky för friska
luften. — Aerofo’n (siV gr. fo’nos, ljud),
en av Edison uppfunnen signalapparat,
genom vilken människorösten höres på
stora avstånd. — Aerofo’r (av gr. fe’rein,
bära), luftväxlingsapparat uppfunnen av
firman Treutler & Schwarz i Berlin. —
Aerofo’rm, gasformig. — Aerofy’ter (av
gr. fy’ein, växa), fransmannen Pasteurs
benämning på i luften befintliga
växt-organismer (bakterier o. a.). —
Aero-ga’mer (av gr. ga’mos, äktenskap), bot,
växter, vilkas befruktning försiggår i
luften. — Aéroge’n (av gr, gene’in^ födas),
geol., lagrad genom inverkan av vinden.

— Aeroge’nesbacilIo’s, infektion med
ha-ci’llu8 aéroge’nes. — Aerogengas,
gasolin-gas.—Aerografi’ (av gr. gra’fein, skriva),
luftbeskrivning. — Aerogra’m (av gr.
gra’mma, skrift), ^’trådlöst" telegram. —

Aerokarp (av gr. karpo’s, frukt), bot,
växter, som mogna sina frukter i luften.
)( Geoka’rp, hydroka’rp. —
Aerokarto-grafi’, kartläggning genom fotografering
från flygmaskin. — AerokIinosko’p,
apparat för stormsignalering på kusterna. —
Aerolft (av gr. Wthos, sten), meteorsten
= meteorolit. — Aerologi’ (av gr. Wgos,
lära), läran om luften och dess
företeelser. — Aeromanti’ (av gr, mante’ia,
spådom), föregiven förmåga att av luftens
utseende förutsäga kommande ting. —
Aeromekanfk (av gr. mechane’, verktyg,
medel); fys., läran om gasformiga
kroppars jämvikt och rörelse. —
Aeromeka-nisk, som avser aeromekaniken. —
Aero-me’l (av gr. me’li, honung), manna;
honungsdagg. — Aerome’ter (av gr.
metre’in, mäta), luftmätare (ett
instrument). — Aerometri’, läran om luftens
egenskaper, t. ex. tyngd, fuktighet m. m.

— Aerona’ut (av gr. na’utes, sjöman, av
av navs, skepp), luftseglare. —
Aeronau-ti’k, luftseglingskonst. — Aerone’f (av fr.
nef, skepp), luftskepp. — Aeroplan (av
lat pla’nos, jämn), flygmaskin. —
Aero-port, flyghamn. — Aerosfä’r, se Litosfär.

— Aerosta’t, luftskepp, luftballong. —
Aerostatfk (av gr. ste’nai, ställa, väga),
läran om gasers jämvikt;
luftseglings-lära. — Aerosta’tisk press, luftpress. —
Aerostier, fr. (Z. -tie’), luftseglare. —
Aerota’xis, se Taxier. — Aeroterapi’ (av.
gr. therape’ia, omvårdnad), kurmetod
genom inandning av förtunnad 1. förtätad
luft. — Aero’tonon, gr., luftbössa, som
framdriver kulan 1. pilen medels
sammanpressad luft. — Aerotropi’sm, se
Tro-pismer. — Aerozo’er (av gr. zo’on, levande
varelse) — aèrober (se d. o.).

Aerofo’n, text, en fin, vit, engelsk
silkes-kräpp.

^rugine’a, ^rugino’sus, -um (av lat. æru’go,
ärg), bot, ärggrön.

^ru’go 1. Vi’ride ae’ris, spanskgröna,
ba-siskt kopparacetat. —■ A. no’bilis,
ädel-ärg, antik-ärg, patina (på bildstoder
m. m. av brons, som under
århundraden varit utsatta för jordens fuktighet);
fig., värde genom ålder. — A. plu’mbi,
blyvitt.

æs, lat, koppar, brons. — æs calda’rium,
lat, en metallegering, som liknar guld;
klockmalm. Se C aidarisk metall.

^’schana, zool., ett släkte trollsländor.

^schynome’ne, bot, trädsläkte av fam.
Legumino’sæ. — A. eIaphro’xylon, i
tropiska Afrika. Den svampiga veden,
am-batsch, användes till flottar. — A. a’spera,
veden användes i Kina till papper.

^scula’pius, lat, gr, och rom, myt,
läkekonstens gud. Se Asklepios. — ^skula’p
1. ^scula’pii-son, benämning på läkare.

^sculi’n, se Esculin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free