- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
29

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Afagi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Afagi—Affrikata

29

Afagi’ (av gr. a priv. och fage’in, äta), med.,
oförmåga att svälja.

Afaki’ (av gr. a priv. och fako’s, lins), med.,
frånvaro av linsen i ögat.

Afanit (av gr. a priv. och fa’inein, visa),
petrogr., täta 1. finkorniga bergarter av
diabas, diorit 1. hyperit.

Afasi’ (av gr. a priv. och fa’sis, tal), med.,
den förlust av talförmågan, som stundom
förekommer vid hjärnsjukdomar, utan att
talorganen äro förlamade. — Amne’tisk
afasi’, ordglömska. — Motorisk afasi,
Afemi’ på grund av skada i språkets
motoriska nervbana. — Senso’risk afasi,
orddövhet, då den sjuke ej förstår ordens
betydelse. — Parafasi’, ordförväxling. —
Afa’sisk, som har förlorat talförmågan;
som avser afasi.

Afebri’1, med., feberfri.

Afemi’ (av gr. a priv. och fe’me, tal), se
Afasi.

Affa’bel fr. (av lat. fa’ri, tala), medgörlig,
som låter tala med sig. — Affa’bile, ital.,
tonk., angenäm, smekande. — Afifabilite’t,
medgörlighet, tillgänglighet, språksamhet,
nedlåtenhet.

Affaire, fr. {L affä’r), se Affär. — Affaire
d^amour, fr. (1. -damo’r), kärlekshandel,
kärlekshistoria. — Affaire d’honneur, fr.
(1. -donnö’r), hederssak, duell. — Affaires
contentieuses, fr. (1. -kångtangsiö’s),
tvis-tiga mål.

Affe’kt, Affektatio’n, Affekte’ra, Affektio’n,
m. fl., se under Afficiera.

Affensteiner, ett rhenvin.

Affenthaler, ett badensiskt rödvin.

Affe’rens, lat., avledande, bortförande.

Affet., förk. för Affetuoso (se d. o,).

Affettuosame’nte, Affettuo’so 1. Con affe’tto,
ital, tonk., lidelsefullt, passionerat.

Affettuo’so, se Affettuosamente.

Affibule’ra, lat. (av fi’bula, spänne), spänna.

Affiche, se Affisch.

Afficie’ra (lat. affi’cere, åstadkomma ett
intryck) , göra intryck på, verka på; angripa.
— Affe’kt {lat. affe’ctus), hastigt
påkommande, men fort övergående sinnesrörelse,
såsom vrede, fruktan o. s. v. — Affektio’n,
tillgivenhet, bevågenhet, sinnesrörelse;
med., sjuklig retning 1. sjukligt tillstånd
hos något organ. — Affektione’rad,
tillgiven, bevågen. — Affektio’nsvärde, jur.,
det värde ett föremål har för en person
på grund av anledningar, oberoende av
penningvärdet, t. ex. såsom minne av en
avliden vän o. d. — Affekte’ra (lat.
adfec-ta’re, eftersträva), låtsa, hyckla. —
Affek-te’rad, konstlad, tillgjord. — Affektatio’n,
tillgjordhet.

Affida’vit (1. affide’vit; eg. 3 pers. sing. perf.
akt. av ny lat. affida’re), eng. jur., edligen
bekräftad skriftlig handling.

Affiliatio’n, lat. (av fi’lius, son), adoption;
upptagande i en andlig orden. — Affilie’ra
(mlat. affilia’re, av ad, till, och filius,

son), ansluta sig till en annan loge (t. ex.
inom frimureriet); bilda en avdelning av
ett politiskt sällskap; upptaga i sons 1.
dotters ställe..

Affixe’ra (av lat. fi’gere, fästa, vidfästa). —
Affixio’n, vidfästande.

Afi’n, förk. för lat. Affi’nis, gränsande till;
besläktad. Jfr Affinitet.

Affine’ra (fr. affiner), rensa, luttra; i
synnerhet skilja silver från koppar. —
Affi-nering 1. Affinage (1. -na’sj), eg. rening
1. luttring; ädla metallers skiljande på
våta vägen från varandra 1. från oädla
metaller.

Affinerie, fr. (1. -ri’), tunn metalltråd, vanl.
ståltråd, på rullar.

Affinite’t (av lat. affi’nitas), fys. och kem.,
frändskap, den antagna kraft, som förenar
atomer (se Atom) med atomer till
molekyler (se Molekyl). — Affinite’tskonsta’nt,
se Dissociationskonstant.

Affirme’ra (lat. affirma’re, befästa),
bestyrka, bekräfta, bejaka. — Affirmatio’n,
jakande, betryggande; stadfästelse. —
Affirmati’v, jakande, bekräftande.

Affi’sch (gr. affiche, av lat. adfi’g er e, fästa
vid), anslag för tillkännagivande av
föreställningar o. d. — Affische’ra, genom
anslag tillkännagiva; skryta, pråla med
något. — Affischö’r, person, som kringbär,
uppklistrar affischer.

Affi’x (lat. adfi’xus, vidfästad), språkv., till
en ordstam fogad tillsats. Jfr In fix,
Post-fix. Prefix och Suffix. — Affi’xa,
tillbyggnader.

Afflige’ra (lat. affWgere), nedslå, bedröva.

— Affliktio’n, bedrövelse, sorg. —
Aftlik-ti’va straff, jur., kroppsstraff. — Affli’tto,
ital, tonk. vemodsfullt. — Con afflizzio’ne,
ital., tonk., sorgbundet, med vemod.

Afflue’ra (lat. afflu’ere), sammanflyta,
tillströmma, överflöda. — Afflue’ns, tillopp.

— Afflu’xus 1. Affluxio’n, tillströmning;
med., för starkt vätsketillopp till en
kroppsdel.

Affo’nso, portugisisk form för Alfonso,
Alphons.

Afformatio’n, nylat. (av forma’re, bilda), det
sätt, varpå verbets personformer bildas i
det hebreiska språket.

Affrètement, fr. (1. affrätma’ng),
befrakt-ning.

Affretta’ndo, ital., tonk., i raskare tempo
= stringendo (se d. o.), — Affretta’to,
tonk., med ökad livlighet = piu mosso. —
Affretto’so, tonk., med stor hastighet.

Affretö’r, handelst. (fr. affréteur),
skepps-befraktare, skeppsmäklare.

Affreux, fr. (1. affrö’), förskräcklig, faslig,
ohygglig.

Affrici’no (1. -tji’nå) 1. A’ffrico (1. -kå), "den
afrikanska’’, italiensk benämning på
sydvästvinden.

Affrika’ta (av lat. ad, till, och frica’re,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free