Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Aftös ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af tös—Agathes blanches
31
Af tös, se Af te.
Afze’lia, bot., växtsläkte av fam.
Legumino’-sæ. — A africa’na, har frukter, som ätas
i Nya Guinea. — A. biju’ga, Polynesien,
lämnar järnträ, som användes till möbler.
Afze’liaträ, järnträ, se Afzelia.
A/G, förk. för tysk. Aktiengesellschaft,
aktiebolag.
Ag, kem.y atomtecken för silver, Arge^ntum.
Ag, hot., se Cladium, Schoenus, Scirpus.
Aga, förk. för Svenska Aktiebolaget
Gas-ackumulator och fabriksnamn å detta
företags, på nobelpristagaren Daléns
uppfinningar grundade fabrikat, av vilka
Aga-klippljuset och Aga solventil, båda
automatiska anordningar för fyrbelysning,
äro mest uppmärksammade.
A’ga 1. Agha (turk. agha\ eg. äldre broder;
herre, hövding, föreståndare), titel för
hovtjänstemän och militärer i Turkiet. —
Jenitjeri-aga, överste 1. kapten vid
janit-sjarerna (ett f. d. turkiskt livregemente).
— Kyslar-aga, överuppsyningsman vid
sultarens harem. — Aga-babi-saadet, hög
ämbetsman i seraljen. —
Kislar-aga-sinum-muthaki, hovmästare i seraljen.
A’gabus, kristen profet, omtalad i
Apostlagärningarna.
Agace’ra, /r., reta; bry, locka. — Agaceri’^
miner, åtbörder 1. ord, genom vilka man
söker draga någons uppmärksamhet till
sig.
Aga’da, dets. som Hagada (se d. o.).
Agag, amalekitemas kungatitel.
Agalakti’, gr. (av a priv. och ga’la, mjölk),
med., bristande mjölkbildning hos havande
kvinnor.
Aga’llocha 1. A’loeved, hot, dyrbar,
välluktande ved av AquilWria AgalWcha m. fl.
träd i Ostindien.
Agalmatoli’t (av gr. a’galma, bildstod, och
Wthos, sten), Pyrofylli’t 1. Pagodft, miner.,
bildsten: kinesisk sten, gul, grön 1. röd,
som arbetas till avgudabilder, pagoder 1.
vaser.
Aga’m, se Agami.
Aga’ma, zool., ödlesläkte av fam. Agamidæ
(se d. o.). Omkr. 60 arter, de flesta i
Afrika.
Agame’mnon, grekiskt mansnamn, ihärdig,
ståndaktig; gr. myt., konungen i Mykene,
som anförde grekerna under Trojanska
kriget.
Agami’, gr. (av a priv. och ga’mos,
äktenskap), ogift stånd. — Aga’mer, bot.,
växter, som sakna förmåga att fortplanta sig
på könslig väg. — Aga’m 1. Aga’misk, bot.,
könlös (kryptogamisk). — Agamogene^s
1. Agamo-ge’nesis, könlös fortplantning.
Aga’midæ, AgamiMer, zool, en familj oftast
insektätande ödlor från gamla världen och
Australien. Hit höra t. ex. Molok,
Drak-ödlor och Halskrageödlor.
Agamogene’s, se Aga^ni.
Agamoneci’ (av gr. a’gamos, ogift, och
o’ikos, hem), bot., det förhållandet att en
växt 1. blomställning har både könlösa och
tvåkönade blommor.
Aganfppe, gr. myt., en källa på
sånggudinnornas berg Helikon. — Aganippiska
brunnssällskapet, av K. F. Dahlgren 1839
i Stockholm stiftad glad, litterär förening.
Agapa’nthus, hot., sydafrikanskt växtsläkte
av fam. Lilia’ceæ, varav många arter odlas
som prydnadsväxter i kruka. — A.
um-bella’tus (syn. Cri’num africa’num), har
nästan meterlång blomstängel med blå
blommor i flock.
Aga’per (av gr. agape’, kärlek), religiösa
måltider (kärleksmåltider) hos
kristendomens första bekännare.
Agape’tus, grekiskt mansnamn, älskad.
A’gar 1. Agar-agar, turk.-arab., kinesisk,
japansk 1. ostindisk gelatin, beredd av alger.
Användes som näringsmedel, till tekniskt
bruk och till bakterieodling. Japansk agar
framställes av GeWdium-SLYter,
Ceylon-agar av Sphæroco’ccus lichenoi des,
Java-agar av Euche’uma colifo’rmis. —
Agar-agar-casca’ra, är med cascaraextrakt
impregnerad agar, avförande medel. Ett
liknande medel är Agar Regula’ns, ReguWn.
Agaricfcola, Agaricfnum, lat., hot., på
Agaricus (se d. o.).
Agaricfn 1. Agaricfnsyra, kem.i=Amaniti’n.
Agarici’neæ, bot., skivsvampar, svampfamilj
av ordn. Hymenomycæ’tes, hattsvampar.
Aga’ricus, hot., kollektivsläkte, omfattande
de viktigaste skivsvamparna. Svenska
arter, som tidigare benämnts Agaricus, äro
numera uppdelade på följande
huvudsläkten: Amani’ta (flugsvampar),
Armil-la’ria (ringskivlingar), Cla’udopus,
Clito’-cybe (trattskivlingar), Clitopi’lus
(mjölk-skivlingar) Colly’bia (nagelskivlingar),
Crepido’tus, EntoWma, Fla’mmula,
Ga-le’ra, Hebelo’ma, HyphoWma, l7io’cybe,
Lepio’ta (fjällskivlingar), Lepto’nia,
My-ce’na, Nauco’ria, NoWnea, Ompha’lia,
Panæ’olus, Pholio’ta, Pleuro’tus, PluHeus,
Psallio’ta (champinjoner), Psathyrella,
Psilo’cybe, Stropha’ria, TrichoWma
(mus-seroner), Volva’ria m. fl.
A’gar Regula’ns, farm., se under Agar-agar.
Agassiz-sjön (1. gasi’-), geol., forntida issjö
i Nordamerika, uppkallad efter J. L. R.
Agassiz.
Aga’t {gr. acha’tes, efter floden Achates på
Sicilien, där mineralet först fanns),
miner., en blandning av flera kvartssorter
i omväxlande teckningar, efter vilka
mineralet kallas band-, korall- 1. moln-agat.
Förarbetas till smycken och redskap.
A ga’t a, kvinnonamn (av gr. agatho’s, god,
dygdig), den goda, dygdiga. Kvinnlig
huvudroll i operan Friskytten av Weber.
Aga’tglas, agatimitation av glas.
Agathes blanches, fr. {1. aga’t blangsj),
långa vita 1. agatliknande pärlor, som
tillverkas i Frankrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
