- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
33

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Aggestion ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Aggestion—Agnar

38

manfoga), anhopning, sammanhopning. —
Aggere’ra, hopa, sammanföra.

Aggestio’n {lat. agge’stio, av aggeWere, öka,
sammanföra), sammanhopning,
samman-förning.

Aggiustame’nte, ital. (1. addjust-), tonk.,
åter i det riktiga tempot.

Agglomera’t (av lat. gWmus, gen. gWmeris,
bylte, kula), sammanhopning; geoL, lösa
anhopningar av kantiga bergartsstycken
av vulkaniskt ursprung. —
Agglomera’t-lava, geoL, lava, innehållande brottstycken
av annan, tidigare stelnad lava. —
Agglo-mera’t-tufiF, geoL, lös vulkanisk bergart
(tuff), uppkommen genom hopcementning
av agglomerat. — Agglomere’ra,
samman-hopa.

Agglomere’ring, tekn.y metod att
samman-sintra malmpulver till större klumpar. —
Agglomereringsugn, ugn i vilken
malmpulver agglomereras.

Agglutine’ra (av lat. glu’ten, lim), genom
limning hopfästa. — Agglutina’ntia,
klibbiga, vidhäftande ämnen; med.y medel, som
hålla tillsamman något, t. ex. kanterna av
ett sår. — Agglutinatio’n, vidfästning,
hoplimning; fys., utfällning, genom
hop-klibbning av i en vätska förefintliga
små-partiklar; med., den speciella form av
agglutination, som under vissa
förhållanden äger rum i blodet; språkv., bildande
av ordformer genom sammanfogande av
två 1. flera ordrötter, av vilka blott en
förblir självständig. )( Flexion. —
Agglu-tine’ra, sammanklibba, vidhäfta. —
Agglu-tinerande språk, sådana hos vilka
ordbildningen försiggår genom agglutination. —
Agglutini’ner, med., ämnen, som
framkalla agglutination i blodet.

Aggratie’ra, mlat. (av gra’tia, nåd), benåda.
— Jus aggratia’ndi, benådningsrätt.

Aggrave’ra, lat., förvärra, skärpa; även
överdriva. — Aggravatio’n, förhöjande,
skärpande t. ex. av straff på grund av
aggraverande (försvårande)
omständigheter. — Aggrava’tor {eng.), liten
hårlock vid tinningen, "husarkrok".

Aggrega’tæ, hot., växtordning, tillhörande de
synipetala dikotyledonerna. Omfattar
familjerna: Compo’sitæ och Dipsaca’ceæ.

Aggrege’ra lat., (av lat. grex, hjord,
samling), sammanhopa, sammanlänka;
upptaga i en förening o. s. v.; krigsk., tilldela
en trupp en övertalig officer, vilken vid
tillfälle får inträda i tjänst. — Aggrega’t,
något sammanhopat; kem. och miner., en
mängd till en massa förenade kristaller;
sammanhopning av ämnen utan egentligt
sammanhang sinsemellan; tekn., två 1.
flera genom direktkoppling förbundna
maskiner, t. ex. Turbi’n-aggregat,
bestående av en turbin och en elektrisk
generator, Pump-aggregat, bestående av en
pump och motor. — Aggregatio’ns-till-

3. — Ekhohrn, 100,000 främmande ord. 1.

stånd, de fysikaliskt olika tillstånd, i vilka
kroppar genom värmets inflytande kunna
uppträda: det fasta, det flytande och det
gasformiga.

Aggresi’n, bioL, hypotetiskt ämne, utsöndrat
av bakterier till skydd mot fagocyter.

Aggressio’n (av lat. a’ggredi, angripa),
anfall. — Aggressiv, anfallande. Gå
aggressivt (anfallsvis) till väga. )( Defensiv.

— Aggre’ssor, angripare.

A’ggripärlor, Agi’ripärlor 1. Agripärlor, från

det gamla Venedig spridda glaspärlor av
viss typ. Ovala, cylindriskt genomborrade,
gula, blå, röda och gröna, ofta med
mönster.

Agiatame’nto, ital. (1. addja-), tonk.,
makligt, bekvämt.

Agil, fr. {1. asji’l, lat. a’gilis), vig, smidig. —
Agilité, fr. (1. asjilite’), vighet, smidighet.

Agilodfingerna, bajrarnas äldsta hertigsläkt.

Agio, ital. (1. a’djå, svenskt uttal a’gio),
mellangift 1. skillnad i priset mellan olika
myntsorter. — Agiotage, fr. (1. -ta’sch),
handel 1. ocker med agio ("stockjobberi").

— Agiote’ra, handla 1. ockra med agio. —
AgiotöV, kurs spekulant, särskilt i fråga
om agio ("stockjobber").

Agiosko’p, gr., fys., apparat för
frambringande av dimbilder.

Agiotage, Agiotö’r, se Agio.

Agita’bel, som kan uppviglas. Se Agitera.

A’gitans, lat., uppretande.

Agita’to 1. Con agitatio’ne, ital. {1. adjita’tå,
kånn adjitatsiå’ne), tonk., livligt,
upprört. — Agitato con passio’ne, lidelsefullt
upprört.

Agite’ra (av lat. agitaWe, uppröra), sätta en
sak i gång; ivrigt bearbeta; uppvigla,
oroa. — Agita’tor, uppviglare, orostiftare.
—■ Agitatio’n, uppvigling; oro,
sinnesrörelse. — Agitato’risk, upphetsande,
uppviglande.

Aglabi’der, arabisk dynasti på 800-talet i n.
Afrika.

Agla’ia, astr., en av småplaneterna.

Agla’ia, bot, växtsläkte av fam. Melia’ceæ.

— A. odora’ta, välluktande glansträd, är
inhemskt i Kochinchina.

Agla’ia, gr. myt., en av gratierna (se
Gra-tier).

Agla’uros, gr., "den glänsande", en Athenas
prästinna, som offrade sitt liv för att
rädda fädernestaden; även ett binamn på
Athena.

A’gligak, grönländskt kastspjut.

Aglobuli’, med., minskat antal röda
blodkroppar i blodet.

Aglossi’, gr. (av a priv. och gWssa, tunga),
tunglöshet; foster utan tunga. —
Aglo’s-sisk, som saknar tunga.

Aglutitio’n, med., oförmåga att svälja.

Agmati’n, kem., en aminosyra
(guanido-metylamin).

Agnar, fornnordiskt mansnamn (av agn^
bete, lockmat), fiskare 1. jäs:are.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free