- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
34

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Agnat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34

Agnat—Agrammatism

Agna’t, lat (av na’sci, födas), blodsförvant
på svärdssidan, ätteman. Jfr Kognat. —
Agna’tisk, besläktad på manssidan. —
Agnatisk succession, till manslinjen
inskränkt tronföljd. — Agnatisk-kognatisk
succ., tronföljd, som, då m.anliga
tronarvingar saknas, övergår till kvinnolinjen.

Agnathi’a 1. Agnati’, lat. (av gr. a priv. och
gna^thos, käk), med., käklöshet (defekt
underkäk).

Agnblad 1. Fästefjäll, bot., fjäll mellan
blommorna å fästet hos vissa arter av fam.
Compo’ sitæ.

Agnborst, bot., medelnervens borstformiga
utlöpare hos agn 1. fjäll i gräsens blommor.

Agne, fornnordiskt mansnamn.

Agnels (Z. anjä’ll) 1. Moutons d’or, fr. (1.
mo-tå’ng dår), franska guldmynt från 13: e
och 14: e seklet med bilden av Guds lamm
i prägeln.

Agnes, fr. Agnes, Agne’ta, kvinnonamn (av
gr. ordet ha’gnos), kysk.

Agni, ind. myt., eldens personifikation.

Agnisto’ma ind. myt., "Agnis pris", ett
dryckesoffer till Indra.

Agnoe’ter (av gr. agnoe’in, icke veta) 1.
Themistia’ner (efter huvudmannen,
The-mistios, diakon i Alexandria), kristen sekt
i 6: e årh., som förnekade Kristi
allveten-het.

Agno’men, lat., tillnamn, binamn. Jfr
Cogno-men.

Agnosce’ra, lat., erkänna riktigheten av ett
dokuments innehåll; handelst., erkänna
underskriften å en växel.

Agnosi’, gr. (av a priv. och gno’sis,
kunskap), ovetenhet; med., oförmåga att
igenkänna. — Akustisk agnosi, oförmåga
att igenkänna med hörseln, — Optisk a.,
med synen, själsblindhet. — Taktisk a.,
med känseln.

Agnostici’sm (av gr. a priv. och gno’sis,
kunskap), fil., förnekande av all kunskap om
det översinnliga. — Agno’stiker, person,
som omfattar agnostiska åsikter. —
Agno’stisk, som rör agnosticismen.

Agno’stus, lat., okänd; paleont., trilobitsläkte
i Sveriges kambrium och undersilur.

Agnotozo’isk, geol., tillhörande
urbergsperioden.

Agnskæl, no., blåmussla.

A’gnus ca’stus, bot., se Kyskhetsträdet.

A’gnus De’i, lat. (Guds lamm); 1) benämning
på Frälsaren (Joh. 1:29); 2) en latinsk
bön, som sjunges vid katolska mässan. —
Agnus Dei qui to’llis pecca’ta mu’ndi,
misere’re no’bis! (Guds lamm, som
borttager världens synder, förl3arma dig
över oss!); 3) medaljformiga amuletter,
vanl. av vax, å vars ena sida det heliga
lammet med segerfanan och å den andra
något helgon finnes avpräglat (sådana
vaxstycken bortskänkas av påven och
begagnas såsom talismaner). — A.
pascha’-lis, påskalamm. — A. scy’thicus, "skytiska

lammet", blodstillande medel av rotstocken
hos ormbunken Aspi’diiim Barome’z, som
införes till Europa under namnet
Baro-mez.

Ago’ge, gr. — tempo (se d. o.). — Agogi’k,
tonk., läran om tonföljd och takt.

Agomensi’n, farm., lipoid framställd ur
co’rpus lu’teum. Anses påverka
outvecklade genitaliers tillväxt.

Agome’ter, se Volt-agometer.

Agomfiasi’ 1. Agomfi’asis, gr., med.,
tändernas lossnande. — Ago’mfisk, tandlös.

Ago’n, gr., pl. Ago’nes, strid, tävlingskamp
hos de gamla grekerna, — Gy’mniska
ago-nes, bestodo i kroppsövningar. —
Hi’ppi-ska a., bestodo i kappkörning och
kapp-ridning. — Mu’siska a., omfattade musik,
skaldekonst och dans. — Agoni’ {gr.
ago-ni’a), dödskamp. — In ago’ne, i dödskamp.
— Agonothe’t, stridsdomare. — Agoni’st,
kämpe. —■ Agonisti’k, stridsskicklighet;
träningskonst för uppträdande i de
offentliga kämpaspelen. —• Agoni’stiker,
kyrkoh.. Guds stridsmän, namn, som
dona-tisterna (se d. o.) gåvo sig själva.

Agona’ltempel (gr. ago’n, tävlingskamp) 1.
Festtempel, tempel, där segrarna
bekransades, varför offerbordet ersattes av en
tribun.

Ago’ner 1. ago’niska linjer (av gr. g o’nos,
böjning, vinkel), linje, som tänkes dragen
genom alla de platser på jorden där
magnetnålen pekar rätt i norr.

Agoni’, se Agon.

Ago’mdæ, zooL, pansarsimpor, fiskfamilj
av gruppen Scleropare’i, knivpansrade
fiskar. Se Agonus.

Agoni’st, Agonothe’t, m. fl,, se Agon.

Ago’nus, zool., fisksläkte av fam, Ago’nidæ
inom gruppen Knivpansrade
fiskar,—A. cataphra’ctus, skäggsimpa.

Agora’, gr., folkförsamling; torg. —
Agora-fobi’ (av gr. agora’, torg, och fo’bos,
fruktan), med., den fruktan vissa nervsvaga
personer hysa för att passera öppna
platser. — Agorano’m, torguppsyningsman.

Agoomoo, se Oro.

Agra, ett välluktande träslag, som i Japan
och Kina användes till finare arbeten.

A’grafa, gr., oskrivna uttalanden, enl.
traditionen tillagda Kristus, men ej bevarade i
Bibeln.

Agra’fF (fr. agrafe), spänne; smycke, vari
något fästes; byggn., en prydnad vid slutet
av en valvbåge; järnkrampa för att
sammanhålla stenar; med., kirurgiskt
instrument.

Agrafi’ 1. Agraphi’a, med., oförmåga att
skriva, utan förlamning av därvid
verksamma muskler. — Agraphia littera’lis,
oförmåga att skriva vissa bokstäver. —
A. verba’lis, oförmåga att skriva hela ord.

Agraga’nt, dets. som Dragant.

Agrammati’sm, dets. som Akatafasi (sed.o.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free