Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Agrandera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A grandera—A gr os t is
35
Agrande’ra, fr. (av grand, stor), förstora,
utvidga. — Agrandissemang 1.
Agrandisse-ment, fr, {L -dissma’ng), förstoring,
förkovran.
Agra’rier 1. Agra’rer (av lat. agra’rius av
a’ger, åker), namn på medlemmar av
partier 1. föreningar, som arbeta för
jordbruket och dess intressen. — Agra’risk lag
{lat. lex agra’ria)y romersk åkerlag, som
åsyftade statsländeriernas rättvisare
fördelning mellan medborgarna. —
Agra-riska brott, sådana som begås av
underlydande mot en jordägare. Dylika hava
förövats i synnerhet på Irland på grund
av där rådande osäkra agrariska
förhållanden. — Agra’rpolitik, statens uppgift
att bidraga till jordbrukets befrämjande.
Agra’rium, Agre’stis (lat. a’ger, äker), bot.,
växande på åkrar.
Agravia’dos, sp., politiskt missnöjda, parti i
Spanien, vilket 1826—28 yrkade på sträng
absolutism i stat och kyrka.
Agré, Agrée, fr., se A gr e er a.
Agrea’bel, fr., angenäm. — Agrema’ng (fr.
agrément), behaglighet, förmån, nöje; pL,
tonk., prydnader, såsom drillar, förslag
0. d.
Agree’ra (fr. agréer, av gré, lat. gra’tus,
behaglig), väl upptagna, godkänna; handelst.,
erkänna en skuldförskrivning och
underskriva densamma.
Agree’ra, rättare Agrege’ra (fr. agréger,
lat. aggrega’re), med sig förena, upptaga
såsom medlem. Jfr Aggregera. — Agré
1. Agrée, upptagen som ledamot; titel vid
Akademien för de fria konsterna i
Stockholm.
Agregé, fr. (1. sje’), extralärare.
Agrema’ng, se under Agreabel.
Agreement of the people, eng. (1. agri^ment
åv the pipl), "folkets överenskommelse",
radikalt engelskt författningsförslag,
framställt kort före Karl I: s avrättning.
Agre’st (av lat. a’cer, skarp, sur), subst., av
omogna druvor pressad saft, vilken tjänar
som ättika; adj., lantlig, bondaktig; sur,
kärv.
Agre’sto, en norditaliensk vinsort.
Agre’stis, se Agrarium.
Agrfcola, lat. (av a’ger, åker, och co’lere,
odla), åkerbrukare; mansnamn med
samma betydelse. — Namn på Finlands
reformator, Mikael A.
Agri’cola, zool., syn. Microtus (se d. o.).
Agridynami’t, dynamittyp för
lantbruksändamål.
Agrige’ntum, romerska namnet på staden
Girgenti.
Agrikultu’r, lat. (av a’ger, åker, och cultu’ra,
odling), åkerbruk. — Agrikulturfysik,
lantbruksfysik. — Agrikulturfysiker,
vetenskapsman, som sysslar med agrikultur.
— Agrikulturkemi, den kemiska
vetenskapen i sin användning på lantbruket. —
Agrikulturkemist, lantbrukskemist. —
Agrikultursystem, grundsats i
nationalekonomien, enl. vilken jorden och
lantbruket äro den förnämsta källan till ett
lands välstånd. Se Fysiokratiskt system.
— Agrikulturfster, pL, personer, som
gynna jordbruket framför konstfliten och
handeln; benämning på agrarpartiet i
England. — Agrime’nsor, lat., lantmätare.
Agrimo’nia, bot., växtsläkte, tillhörande
fam. Rosa’ceæ, underfam. Sentico’sæ. —
A. eupato’ria, småborre. — A. odora’ta,
luktborre 1. luktmönja. — A. re’pens, en
art från Amerika, som odlas, liksom
stundom de båda föregående.
A’grioii, zool., insektsläkte av fam.
Agrio’-nidæ, flicksländor.
Agrio’mdæ, zool., flicksländor, insektfamilj
av ordn. Rätvingesländor, underordn.
Odo-na’ta.
Agrio’nia (av gr. Agrio’nios, den vilde), fest
till Dionysii ära.
Agrio’nios, gr. myt., den vilde, binamn på
Dionysos.
Agrio’tes, zool., ett släkte skalbaggar av
fam. Knäppare. — A. linea’tus, randiga
sädesknäpparen.
Agrip, "utdrag", det äldsta kända försöket
till en behandling av Norges historia på
norska. Författad omkring 1190.
Agrfppa, latinskt mansnamn, buret av
kej-sar Augusti måg. — Agrippi’na, latinskt
kvinnonamn, eg. ett barn, som vid födseln
kommit med fötterna förut; bildligt: den
bakvända, underliga. Namn på Augusti
dotterdotter, Caligulas mor, och dennas
dotter, Neros moder. — Agrippi’na pa’rtus
1. Agrippfnsk barnsbörd, ett fosters
framfödande med fötterna först.
Agrogeologi’ 1. Agrologi’, marklära.
Agroma’n, gr. (av agro’s, åker, och mani’a,
raseri), lidelsefull idkare av lantbruk. —
Agromani’, överdriven förkärlek för
åkerbruk.
Agronomi’, gr. (av agro’s, åker, och no’mos,
lag), läran om lanthushållning. —
Agro-no’m, vetenskapligt bildad lantbrukare;
lantbruksingenjör. — Agronometri’,
beräkning av åkervärdet. — Agrono’misk,
till lantbruksvetenskapen hörande .
Agropy’ron, bot, se Triticum.
Agroste’mma githa’go, bot., oxögon, klätt,
reslig nejlikväxt med purpurröda
blommor, allmän i sädesåkrar. De svartbruna
fröna innehålla ett giftigt saponinämne,
Gitagi’n 1. Agrostemma-sapotoxi’n.
Agroste’mma-sapotoxi’n, kem., se
Agro-stemma githago.
Agrosti’deæ, bot., grupp av gräsen, med
en-blommiga, glatta, ryggborstförsedda
småax i vippor.
Agro’stis, bot., ven, artrikt svenskt
växtsläkte av fam. Grami’neæ. Bildar en stor
del av gräsmattan i lundar och på ängar.
— A. canfna, brunven. — A. capilla’ris, är
ett för sina fina vippor odlat rabatt- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>