Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Aix ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
Aix—Akasia
Aix, zooL, brudänder, släkte trädgàsfåglar.
— A. galericula’ta, mandarinand.
Aizoa’ceæ, hot., växtfamilj av ordn. Cur-
vemhry’æ. Se Mesemhryanthemum och
Tetragonia.
A’ja, ital.y hovmästarinna, uppfostrarinna;
vid spanska och österrikiska hoven
bruklig titel för prinsessornas guvernanter. —
"Fm Aja’% smeknamn på Goethes mor.
Aj-aj, zooL, se Aye-Aye,
Aja’n 1. Adja^n, fordom namn på en del av
Somaliland.
Aja’nsilke, en benämning på Orgasin (se
d. o.).
A’jas, se Ajax.
Ajat, eng., agat.
A’jax, gr. Ajas, namn på tvenne av de
trojanska kämparna.
A^jesja 1. A’isja, en av Muhammeds hustrur,
kallad "profetissan".
A jo, sp., uppfostrare, guvernör för prinsar.
Jfr Aja.
Ajo^nsilke, se Ajansilke.
A jour, fr. (1. asjo’r), eg. för dagen;
genombruten (t. ex. om spetsar); "infattade à
jour" sägas ädelstenar vara, då
infattningen blott berör kanterna och icke har
något underlag; handelst., "böckerna äro
à jour", då alla poster äro införda intill
sista dagen. — Hålla sig à jour med något,
följa dess utveckling dag för dag.
Ajournera, fr. (1. asjorne’ra, av jour, dag),
uppskjuta till viss tid (en
riksdagsförsamlings 1. ett mötes sammankomster).
A’jovanolja, destillerad av frukterna till
Ca’-rum A’jovan i Ostindien, är starkt
tymol-haltig.
A’juga, hot., jordtopp, suga, växtsläkte av
fam. Lahia’teæ. — A. pyramida’lis,
blåsuga, käringruka, mjukhårig,
pyramidfor-mig ört med blå blommor. — A. re’ptans,
revsuga, krypsuga, låg, krypande ört med
talrika jordskott och blå blommor i axlik
ställning. Ofta odlad som infattningsväxt.
Aju’geæ, hot., underfamilj av fam.
Lahia’-teæ.
Ajuste’ra, fr. (1. asjyste’ra, av lat. ju’stus,
riktig), bringa i ordning. A. sig, ordna
sina kläder och pryda sitt hår; pryda sig.
— Ajustage (Z. a’sj-), ett mynts
avfil-ning till dess rätta vikt. — Ajustement,
fr. (1. asjystma’ng), justering, förlikning;
prydnad, grannlåt; betalning för
assu-ransskada. — Ajusteur, Ajustö’r,
mynt-justerare, färdiggörare. — Ajustoir (1.
asjystoa^r), myntvåg.
Ajutage, fr. (1. asjyta’sj), ansatsrör, pip.
Ak, turk., vit; ingår i ett stort antal
asiatiska ortnamn.
Aka, folkstam. Se Hrusso.
Akabar 1. Giojetto, kungskorall, en av
naturen svart korallart.
Aka’cia, se Acasia, Akasia och Rohinia.
Akademi’ (gr. akade’meia, lat. acade’mia),
högskola; förening av lärda, skalder 1.
konstnärer. — Akademifogde, tjänsteman
vid Uppsala universitet, som har tillsyn
över akademiens jordegendomar. —
Aka-de’miker, stundom Akademi’st, lärare vid
1. medlem av en akademi. — Akade’misk,
för en akademi utmärkande 1. till
densamma hörande. — Akademi’ster, kallades
de svenska författare, som försvarade den
fransk-klassiska smaken mot
nyromantikerna.
Akade’mos, gr. sag., sagohjälte, vars namn
givit upphov till ordet Akademi, emedan
han ansågs ha ägt den trädgård,
Akade-meia, där Platon höll sin ryktbara skola.
Aka’dien, se Acadia.
Akagfn, kem., klorkalk, blandad med kalk
1. blykromat. Användes vid rening av
acetylen.
Aka’ier 1. Aka’jer = Achæer (se d. o.).
Akaki’, gr., oskuld.
Akale’fer, se Acalephæ.
Aka’li, krigarklass bland sikherna.
Aka’mba 1. Waka’mba, en av de största och
mest typiska bantustammarna.
Akampsi’ (gr. a priv. och ka^mpsis, böjning),
med., oböjlighet, kontråktur. —
Aka’mp-tisk, oböjlig; fys., ej tillbakakastande
ljuset.
Aka’nthoma’stix, se Akarnagummi.
Akantace’er, bot., se Acanthaceæ.
Akanthosi’, med., abnorm utveckling av
överhuden.
Akantrt, miner., mineral av samma
sammansättning som silverglans, men
kristalliserande efter rombiska systemet.
Akantokefa’ler, zool., rundmaskar,
Acantho-cephali.
Akantoptery’gier, se Acanthopterygii.
Aka’ntus, se Acanthus.
Akardi’ (av gr. a priv. och kardi’a, hjärta),
medfödd saknad av hjärta; fig.,
hjärtlöshet, feghet.
Akarfder, zool., kvalster, mycket små
spindeldjur.
Aka’rnagummi 1. Aka’nthoma’stix, som
mastix använd form av de orientaliska
compositéerna Atra’ctylis gummi’f era
och E’chinops visco’sus.
Akaroceci’dier, se Acarocecidier.
Akarodoma’tier, se Acarodomatier.
Akaroi’dharts, harts från det australiska
trädsläktet Xanthorre’a. — Rött
akaroid-harts erhålles av Xanthorre’a austra’lis
och arbo’rea. — Gult akaroidharts
erhålles av Xanthorre’a ho’stilis.
Akarpi’, gr. (av a priv. och ka’rpos, frukt),
ofruktsamhet.
A’karusutslag, med., se Acariasis.
Aka’sia (av gr. akaki’a, oskuld), hot., se
Acacia. — Akasieextrakt tillverkas av
blomknopparna av Aca’cia Farnesia’na.
— Akasiegummi, se Gummi arahicum. —
Akasieträ, av Acacia homalophy’lla i
Australien, brukas till galanteriartiklar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
