- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
51

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Alikvot ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Alikvot—Alkannin

51

som vid division ej går jämnt upp i ett
annat, utan lämnar en rest. ) ( Alikvot
(se d. o.).

Alikvo’t, lat, (eg några, nämligen gånger),
mat., en jämn del av något helt tal, ett tal,
som vid division går jämnt upp i ett annat,
varvid sålunda ingen rest uppstår.) ( A 1
i-kvant. — Alikvot-piano, piano med
med-klingande strängar för harmoniska
övertoner. — Alikvot-toner, bitoner, övertoner,
toner vilkas svängningstal förhålla sig
som 1, 2, 3 o. s. v. och som svagt klinga
med grundtonen.

Airii, en turkmenstam.

Alimentatio’n, se Alimenter.

Alime’nter 1. Alimentatio’n (lat. alime’nta,
av aWre, föda, underhålla), näringsmedel,
underhåll, kostpengar. —
Alimentations-bidrag, underhållsbidrag (t. ex. till oäkta
barn). — Alimentä’r, som har med födan
att göra.

Ali’na 1. Aline {1. -li’n), kvinnonamn, den
upphöjda.

A li’nea, lat., eg. med ny rad; nytt stycke,
ny rad.

Alinft, se Nitrogen.

Alioth, astr., stjärna i Stora björnen,
på n. stjärnhimmeln.

Ali’pt (gr, aWifein, smörja), hos de gamla:
smörj are, som med olja smorde brottarna
1. dem som badat.

A’liquid in o’mnibus, nfhil in to’to, lat., något
i allt, intet i det hela (t. ex. om ytligt
mångläseri).

A’liqvant, se Alikvant.

A’liqvot, se Alikvot.

Alisa’nder, hot., en art Smy^rnium, förr
brukad som sallat och som krukväxt.

Alisarfn (av turk. alizari, kräpp), ett derivat
av antrakinon, färgämne, som bildas vid
inverkan av vissa kemiska agentier på ett
i krapprot (jfr Kräpp) förekommande
ämne och användes till färgning av rött
och violett.—Alisarinbläck beredes genom
utdragning av galläpplen och kräpp med
vatten samt tillsats av träättiksyrad
järnoxid, indigolösning och järnvitriol. —
Ali-sarinfärger, färgämnen beredda av
alisa-rin.—Alisarinorange, nitralisarin,
orange-färgar bomull.

Ali’sma, bot., svenskt växtsläkte tillhörande
fam. Alismata’ceæ. — A.
planta’go-aqua’-tica, svalting, allmän vattenört.

Alismata’ceæ (syn. Tripetaloi’deæ, delvis),
hot., växtfamilj tillhörande de
angio-sperma monokotyledonerna. Svenska
släkten: AWsma, Echino’dorus och Sagitta’ria.

A-listan, lista över de värdepapper, som
dagligen uppropas på Stockholms fondbörs.
Jfr B-listan.

à livré ouvert, fr, (1. a livr ovä’r), eg. med
öppen bok; från bladet — A vista.

Ali’zari, turk., levantisk kräpp.

Alizari’n, se Alisarin.

Alizé 1. Vent alizé (1. vangtalise’), meteor,,
franska benämningen på passadvind.

Alka, Alkor, zooL, se Alcide.

AIkahe’st, kem., Me’nstruum universa’le,
al-kemisternas hypotetiska
universallösningsmedel.

Alkaid 1. Benetnasch, astr., stjärna i Stora
björnen på n. stjärnhimmeln.

Alka’ios, gr. myt., son av Perseus, fader till
Amfitryon och farfader till Herakles.

Alkalisk 1. AIcæ’isk vers (så kallad efter den
grekiska skalden Alkaios) består av fyra
versrader, av vilka de båda första
innehålla en enstavig upptakt, två trokéer, en
daktyl, åter en troké samt slutligen en
överskjutande stavelse; den tredje raden
en enstavig upptakt och fyra trokéer samt
den fjärde två daktyler och två trokéer.

Alka’larops, astr., stjärna i
Björnvakta r e n på n. stjärnhimmeln.

Alka’ld, se Alcalde.

Alkalesce’ns, halt av kolsyrat alkali i något
ämne, t. ex. mineralvatten.

A’lkali (av arah. kaljun, aska), kem.,
alkali-metallernas (se nedan) hydrat: kali,
nat-ron m. fl. — Alkaliblått, kem., grupp
tjär-färgämnen. — Alkaligrönt, kem., en
ani-linfärg. — Alkalimetaller, kem., positiva,
enatomiga metaller, med i vatten lösliga,
starkt frätande hydrat, såsom kalium,
nat-trium m. fl. — Alkaliska jordarter,
oxiderna till metallerna kalcium, strontium
och barium m. fl. — Alkalisk luft, fordom
brukat namn på ammoniakgas. —
Alkalisk reaktio’n, vissa kroppars egenskap att
färga somliga röda växtfärger (röd
lackmus) blå. — Alkalisk smak, frätande
smak. — Alkaliskt bad, lutbad. —
Alkali-me’ter, instrument, varmed man
bestämmer beskaffenheten av alkalier. —
Alkali-metri’, kem., kallas metoden att medels
titrering (se Titrera) med en lämplig spa
av på förhand noga känd styrka
kvantitativt bestämma mängden av ett alkali hos
något ämne. — Alkali minera’le, soda. —
A. vegeta’bile, pottaska. — A. vola’tile,
kolsyrad ammoniak.

Alkalinuri’, med., se Fosfaturi.

Alkalireserv, beteckning för blodets förråd
av alkalisalter av svaga syror.

Alka’liska jordarter, se under Alkali.

Alkalofder, kem., äro i växtriket talrikt
förekommande, kvävehaltiga föreningar, vilka
i likhet med ammoniak med syror giva
sal-ter. De innehålla utom kväve kol, väte och
syre, vilket sistnämnda någon gång kan
saknas, såsom i nikoti’n och konii’n,

Alkalure’tica, lat,, med., läkemedel, som göra
urinen starkt alkalisk.

Alka’nna, se Alhenna.

Alka’nnarot, hot., farm., roten av Alca^nna
tincto’ria, fam. Boragina’ceæ.

Alkannarött 1. Anchusi’n, ett färgämne i
rotbarken av Alkanna.

Alkanni’n, ett i toalettkemien använt ämne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free