- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
53

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Alla martyrers dag ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Alla martyrers dag—Allegro

53

Alla martyrers dag, grekisk-katolsk festdag
(söndagen efter pingst).

A’lla mo’ra, ital, omtyckt italienskt
fingerspel.

Allanbla’ckia, bot, växtsläkte av fam.
GutWferæ. — A. Sacle’uxii, Ostafrika,
kagné 1. kanyé, lämnar ett om svinister
mycket påminnande fett. — A.
Stuhl-ma’nni, fetträdet, msambo 1. mkani, ett
ostafrikanskt träd, lämnar ett talgartat
fett, använt i tvål- och ljusfabrikationen
samt av infödingarna som livsmedel.

Allanft, miner., ceriumoxid.

A^llan-linjen, en av de mest anlitade
ångbåtsförbindelserna mellan Nordamerika
och England.

Allanti’asis (av gr. alWs, korv) 1.
Botuli’s-mus, kött- 1. korvförgiftning.

Air anti’co, ital., tonk., i antik stil.

Allantoi’n, se Allantois.

Alla^ntois, gr. (av alWs, gen. alla’ntos, korv),
anat., en blåsformig bildning ur
tarmrörets nedre del hos fostret, i vilken de
kärl uppstå, som förena fostret med
modern och delvis sammansmälter med
cho’-rion till bildandet av moderkakan. Den
försvinner tidigt som självständig
fosterhinna. Jfr Amnios. I amnios- och
allan-toisvätskan finns ett ämne, som kallas
allantoi’n.

Allantoto’xicon, gr. (av alMs, gen. alWntos,
korv, och toxiko’n, gift), korvgift, som
uppkommer i skämd korv.

A’lla pe’zza, se Al pezzo.

A’lla pola’cca, ital., tonk., i polonässtil.

A’lla pri’ma, målark., det förfaringssätt, då
hela färgverkan nedkastas på duken utan
alla övermålningar, d. v. s. då varje detalj
genast får sin slutbehandling.

Allarga’ndo, ital., tonk., bredare och
starkare.

A’lla ru’ssa, ital., tonk., i rysk stil.

A’llasch, ett uppskattat kumminbrännvin
från Riga med tillsats av anis och fänkål.

A’lla sicilia’no, ital, tonk., i siciliansk stil,
folkvisestil.

Alla själars dag, romersk-katolsk kyrkofest
till de avlidnas minne (2 nov.).

Allasoto’niska rörelser, bot, de rörelser hos
växter, som förorsakas av en minskning
av turgorn (se d. o.).

A’lla stre’tta, ital., tonk., på sammanträngt
sätt.

A’lla tede’sca, ital., tonk., i tysk stil.

A’lla te’mpera 1. A te’mpera, se Tempera.

Allati’vus (av lat alla’tus, av a’ffere, föra
till), finsk kasus, betecknande det föremål
1. ställe, till vilket en rörelse äger rum.

A’lla tu’rca, ital., tonk., i stil med ’’turkiska
musiken".

A’lla ziiiga’ra, ital., tonk., i zigenarstil.

A’lla zo’ppa, ital, tonk., på haltande vis,
synkoperad (se Synkope)^ med rytmens
förryckande.

A’llcocks plåster, kautschukhaltigt plåster,
utstruket på perforerad lärft. Användes
som värmande medel vid reumatism o. d.

Alldeutscher Verband, se Alltyskar.

Allé {fr. allée, mlat. alla’tum), gång, på alla
sidor kantad av träd.

Alle alle, zool., se Alkekung.

Allea’tico, se Aleatico.

Allée couverte, fr. {1. alle’ kovä’rt), hällkista.

Allega’t 1. Allegatio’n (av lat alle ga’re,
åberopa), ordagrant anfört ställe ur någon
skrift (=: citat); åberopad handling;
bilaga. — Allege’ra, åberopa en skrift.

Allegiance, eng. (1. alli’djäns), eg. lydnad. —
Oath of all (1. åt åvv -), hyllningsed till
konungen såsom världslig styresman. —
Oath of supremacy (1. - sjuprö’masi),
hyllningsed till konungen såsom anglikanska
kyrkans överhuvud.

Allegori’ (gr. allegori’a), bildlig
framställning av ett livlöst föremål 1. ett begrepp
såsom levande, personligt (personifierat).
Jfr Metafor, Attribut, Symbol. —
Alle-gorise’ra, sinnebildligt framställa. —
Alle-go’riska personer, personifierade begrepp
1. ting. Allegorisk utläggning, det sätt
att förklara en skrift 1. utsaga, varigenom
göres gällande, att författaren menat
något högre, mera andligt, än orden
bokstavligen angiva.

Allegrame’nte, ital., tonk. =z Allegro
mode-rato.

Allegre’tto, Allegretti’no, se under Allegro.

Allegri’ssimo, se under Allegro.

Alle’gro, förk. All:o, ital. {eg. munter, av
lat. a’lacer), tonk., raskt, glättigt,
muntert; även helt musikstycke 1. sats i ett
A. assa’i, mycket hastigt, livligt. — A.
co’mmodo, måttligt raskt. — A. con bri’o,
con fuo’co, con spi’rito, med eld och liv. —
A. con mo’to, hastigt; med raskt tempo.
— A. di bravu’ra, i praktfull stil hållet
musikstycke. — A. di mo’lto, mycket
livligt. — A. ene’rgico, raskt och
eftertryckligt. — A. furio’so, vilt, stormande. —
A. gioco’so 1. giojo’so, raskt och lekande.
– A. giusto {1. - dju’sto), i föreskrivet
tidsmått. — A. ira’to, raskt och med
vredgat uttryck. — A. maesto’so, hastigt
och värdigt. — A. ma non ta’nto 1. tro’ppo,
icke alltför fort. — A. modera’to,
måttligt fort. — A. mo’lto, se A. di molto. —
A. mo’rbido, fort, men med smidigt och
avrundat föredrag. — A. risolu’to, fort,
med beslutsamt och kraftigt föredrag. —
A. scherza’ndo {1. - sker- med hårt k), med
skämtsam raskhet. — A. vivace (L -
vi-va’tje), ytterst livligt. — Allegre’tto,
förk. All:tto, tidsmått 1. tonstycke, något
mindre livligt än Allegro. — Allegretti’no,
något långsammare än Allegretto. —
Allegri’ssimo, mycket livligt. — Con
allegre’zza, med munterhet, livlighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free