- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
59

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Alporama ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Alporama—Altar

59

Alpora’ma, se under Alp,
Alpros, bot.f av släktet Rhodode’ndron, fam.
Erici’neæ, är en låg, i Alperna vanlig
buske med röda blommor. — Alprosbältet,
se Alp flor a, under Alp,
Alpstick, med,, en i alperna gängse
lungsäcksinflammation.
Alptry, bot., se Lonicera.
Alp viol, bot., se Cyclameyi.
Alpväxter, bot,, växter tillhörande Alpfloran

(se d. o.).
Alpörtbältet, bot., se under Alp,
Alqueire 1. Alqueira, rymdmått för torra
varor i Portugal och Brasilien, i Lissabon =
omkr. 13 1.; i Rio Janeiro omkr. 40 1.
Alquifoux, fr, (1. alkifo’), pulveriserad
blyglans, blandad med blysulfid och olika
sili-kater, förr använd till glasyr på
kruk-makaregods.
Alquifu’z, arab,, skönhetsmedel av blyglans,
varmed de arabiska kvinnorna svärta sina
ögonhår och ögonbryn.
Alrek, se Alrik,

Al rigore 1. Al rigore di tempo (I, all rigå’re

di te’mpo), itaL, tonk., i sträng takt.
A’lrik, A’lrek, fornnordiskt mansnamn, buret
av en konung av Ynglingaätten. Jfr Alarik,
Air un 1. Alruna (fornt, alarün, av runa,
viskning, hemlighet), vis kvinna, spåkvinna,
sierska hos de forna germanerna; bot.,
Mandra’gora officina’rum, en i
Medelhavsländerna växande ört av fam. Solana’ceæ.
För sitt egendomliga utseende fordom
ansedd som trollört. Av rotstocken utskurna
människobilder, alrunor, ansågos medföra
lycka och aldrig kunna förloras.
Alrunor, se Alrun,

Al se’cco, ital., konstt., på torr väg, se Secko-

måleri och Freskomåleri,
Al segno, ital, (I, -se’njå), tonk., till tecknet,
d. v. s. musiksatsen omtages till ett visst
tecken =: Da capo al segno (D. C. al S.),
från början till tecknet.
Al sgraffi’to, ital, konstt,, metod att i en färg
utföra dekorativa målningar. Se Sgraffito,
Alsiska, zooL, stornäbbad varietet av
grå-siskan.

A’lsikeklöver, bot,, se Trifolium,
Alsi’ne, bot,, nörel, fjällväxtsläkte
tillhörande fam. Caryophylla’ceæ, — A. biflo’ra,
f jällnörel. —- A. stri’cta, raknörel.
Alsi’neæ, bot,, underfamilj av fam.
Caryophylla’ ceæ,

Alsinifo’lium (av bot, släktn, Alsi’ne, och
fo’lium, blad), bot,, med blad som Alsine
(se d. o.).

Alskain, astr,, stjärna i Örnen på n.

stjärnhimmeln.
Also’, ung,, betyder i ungerska ortnamn

"Nedre’’ 1. "Neder".
Also’l, farm,, dubbelsalt av aluminiumacetat
och -tartrat. Kraftigt antiseptiskt och
sammandragande sårmedel.
Also’phila, bot,, växtsläkte av fam.
Cya-thea’ceæ, huvudsakligen från Brasilien.

Ofta odlade ormbunksträd. — A.
austra’-lis, från Australien, odlas i
Medelhavsländerna på kalljord, hos oss i varmhus.
Ända till 10 m. hög.

Also sprach Zarathustra, ty, (I, a’lså sjprasj
Sarato’stra), "Sålunda talade
Zarathustra", titeln på det mest berömda av den
tyske filosofen Fr. Nietzsches arbeten.

Alster, bot., benved (se d. o.).

Alsto’ma, bot., växtsläkte av fam.
Apocyna’-ceæ, — A. schola’ris, träd i s. Asien och
n. Australien, vars bark, Dftabark, ger
ett högt skattat, stärkande läkemedel.

Alsto’niabark, farm., dets. som Di’tabark. Se
Alstonia.

Alstoni’n 1. Clorogeni’n, kem., en starkt
ba-sisk alkaloid i Alsto’niabark. Har använts
mot tyfus. Se Alstonia,

Alstringslinje 1. generatri’s, mat,, en linje
genom vars rörelse i rymden en yta kan
tänkas ha uppkommit.

Alstroeme’ria, bot,, sydamerikanskt
växtsläkte av fam. Amaryllida ceæ, med
praktblommor i flock. — A. auranti’aca, A.
ver-si’color, m. fl. odlas som prydnadsväxter.
De stärkelserika rotstockarna ätas i
Sydamerika.

Alt {ital, a’lto), andra huvudstämman, djup
kvinno- 1. gossröst, sträc^nde sig mellan
a 1. f (kontraalt) och’èl. f. — Alti’st,
altsångare.

A’lta, lat, se Altus.

Alta’ir, se Atair,

Alta’iska folk, mongoler, tunguser och
turk-tatariska folk.

Alta’iska språk, mongoliska,
tungusisk-man-chuiska och turk-tatariska språk.

Altai’t, miner,, tennvitt mineral av tellurbly.

Alt a’jer, altaitatarer.

Altami’ra, grotta i provinsen Santander i
Spanien, berömd för sina målningar från
den äldre stenåldern.

Alta’n {ital, alta’na, av lat, a’ltus, hög), en
av pelare 1. kolonner understödd
utbyggnad från ett hus, 1. en upphöjning på
taket, omgiven av gallerverk. —
Alta’n-tak, föga sluttande yttertak, som bekvämt
kan beträdas. — Alta’ntorn, dets. som
Karnap (se d. o.).

Alta otta’va, ital,, tonk,, spela en oktav högre.

A’ltar 1. A’ltare, lat, (av a’ltus, hög, och a’ra,
upphöjning), offerbord; upphöjd plats
främst i en kyrka. — Altarbrun, gammal
benämning på de bårder, som hängas kring
altarskivans kanter. — Altarets
sakrament, nattvarden. — Altarhavre, förr en
utskyld för prästerskapet i Skåne till
ärkebiskopen i Lund. Indrogs vid
reformationen till kronan. —• Altari’st, katolsk
mässpräst. — Altarkläde, broderat kläde,
som lägges på altaret. — Altarläge, en
prästen tillkommande skatt, som urspr.
lades på altaret. — Altarmat, frivilliga
gåvor in natura, som förr medfördes till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free