- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
61

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Altobasso ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Altobasso—Alunera

61

Altoba’sso, ital.y tonk., venetianskt
sträng-instrument, som anslogs med träpinnar.

Altoboe, tonk., dets. som engelskt horn.

A’lto-cu’muli (av lat. a^ltus, hög, och
cu’-mulus, kulle), ett slags stackmoln.

Alton-tragedien (L å’ltn), ryktbar
tilldragelse i den nordamerikanska
abolitionist-rörelsen (i Alton 1837), varvid utgivaren
av tidningen ’’Observer", E. P. Lovejoy
blev dödad.

A’lto relie’vo, konstt. =Haut-relief, se under
Relief.

A’lto-stra’tus, meteor.^ skiktmoln. —
A’lto-stra’tus-lenticula’res, mandelmoln.

A’lto vi’ola, tonk., altfiol.

Altpfeifer {1. -pfa’jf-), ett fint tyrolervin.

Altrui’sm (av lat. a’lter, den andre), fil.,
oegennytta och människokärlek i
tänke-och handlingssätt. ) ( Egoism. —
Altrui’st, människovän. — Altrui’stisk,
oegennyttig, människovänlig.

Altsträng, tonk., 2:a strängen på en fiol 1.
den 3 :e på en altfiol.

Altstämma, se Alt.

Alttuberkuli’n, en art tuberkulin (se d. o.).

A’ltum sile’ntium, lat., djup tystnad.

A’ltus, lat., hög.

Altwasser, ty., "gammelvatten’’, benämning
på vågformiga sjöar i en flodbädd, där
floden urspr. gjort en kr ökning, men sedan
ändrat riktning.

Alu’chiharts 1. Alouchiharts, ett skört, ljust,
invändigt svartmarmorerat harts av bitter,
aromatisk smak från Madagaskar, där
kallat Fi’mhi 1. Ti’mpi.

Alude’l, sp., benämning på
lersublimations-kärl, som äro päronformiga och öppna i
båda ändarna.

Alu’dra, astr., stjärna i Stora Hunden
på n. stjärnhimmeln.

Alum, eng., alun.

Alumbra’dos, se Allomhrados.

Alum cake, eng. (1. a’löm käk), blandning av
aluminiumsulfat och kiselsyra, som
användes vid pappersfabrikationen.

Alu’men, lat., alun. — A. chro’micum,
krom-alun. — A. cru’dum, rå alun. — A.
plumo’-sum = Asbest (se d. o.). — A. u’stum,
bränd alun.

Alumina’ter, lat., pL, kemiska föreningar, i
vilka lerjorden spelar rollen av en syra.
Till aluminaterna räknas flera dyrbara
ädelstenar.

Alumlne’ring, metallers förseende med en
tunn aluminiumhinna till skydd.

Alumini’t, ett mineral, bestående av
svavel-syrad lerjord.

Alumfnium, kem., metallen i alun.
Förekommer i förening med syre ganska allmänt
i naturen. Tillverkas genom reduktion av
klor aluminium med natrium. Är blåvit,
smidig som silver och lätt samt brukas
numera allmänt.

Alumi’nium-aceta’t fås genom upplösning

av aluminiumhydrat i ättiksyra och kallas
av färgare även rödbeta.

Alumi’niumamalga’m, förening av
aluminium och kvicksilver. Användes som
reduktionsmedel inom den organiska kemien.

Alumi’nium-brons, en legering av 90—95 %
koppar och 10—5 % aluminium. Den
ut-märkes genom sin guldgula färg, sin
fasthet och elasticitet.

Alumi’niumcell, elektrotekn., cell, bestående
av en aluminium- och en blyplatta i
svavelsyra. Genomsläpper endast ström i en
riktning och kan därför användas som
lik-riktare av växelström.

Alumi’niumfluori’d, kem., se Kryolit.

Alumfniummässing, en legering av
aluminium (63 %), koppar (34 %) och zink.

Alumi’niumox’id, kem., lerjord.

Alumfniumsilver, en legering av aluminium
(5 %) och silver; användes i finare
instrument, t. ex. precisionsvågar.

Alumi’niumsilikat, ett aluminiumsalt med
kiselsyra, som utgör huvudbeståndsdelen
i lera och kaolin (se d. o.).

Alumi’niumsulfat, kem., svavelsyrad lerjord,
även kallat koncentrerad alun 1. kalifri
alun.

Alumrniumtändstickor, tändstickor,
preparerade med aluminiumsulfat.

Aluminoko’ll 1. Aluminocolle {1. -kål), kem.,
massa, som användes till limning av
papper och erhålles genom fällning av
hartstvål med svavelsyrad lerjord
(aluminiumsulfat).

Alumino’s 1. Alumino^sis, med.,
aluminiumförgiftning.

Aluminotermi’, tekn., metod att åstadkomma
hög temperatur inom ett begränsat område
(c:a 3,000° C.) genom antändning av en
blandning av metalloxid och aluminium i
pulverform. Blandningen kallas "termi’t’\
Den uppkomna lerjorden, "korubi^n", har
högre värde än smärgel. Metoden har
stor användning vid svetsning, gjutning
o. s. v.

Alu’mn, lat. (av a’lere, uppföda), skyddsling,
lärjunge i en konst 1. vetenskap. Jfr Adept.
— Alumna’t 1. Alumne’um, pl. Alumne’er
kallas i Tyskland högre elementarläroverk,
där lärjungen jämväl erhåller kost. Jfr
Internat.

Alumno’l, kem., ett vitt pulver med
antiseptisk verkan, som användes vid
sårbehandling, till gurgelvatten o. s. v., och består
av jS-naftolsulfonsyrans aluminiumsalt.

A’lun (av lat. alu’men, alun), dubbelsalt av
kalium och aluminium med svavelsyra.

A’lunarter, kem., salter, som ha analog
sammansättning med alun.

Alu’ndum, produkt, erhållen genom
smältning av bauxit i elektrisk ugn. Användes
till slipmedel, deglar, rör m. m. samt till
magringsmedel i keramik.

Alune’ra, kem. tekn., behandla med alun.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free