Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Ama-tojâ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
Ama-tojà—Amboner
Ama-tojà, te av Hortensia Thiinhergii (se
d. o.).
Amato’l, sprängämne för laddning av
granater (av ammoniumnitrat och
trinitroto-luol).
Amatoria’1, Amato’rius, som rör kärlek,
erotisk. — Amato’rius mu’sculus, lat., eg
kärleksmuskeln; den muskel, som genom sin
sammandragning bildar en grop i kinden.
Amatri’s, se Amatör.
Amatö’r {fr. amateury av lat. am>a’re, älska),
fem. Amatri’s, älskare (av sak),
konstvän, brukas i synnerhet om personer, som
utöva någon konst 1. idrott utan att ha
den till yrke. Jfr Professional.
Amaurocre’a, nylat., bot., mörkspetsad.
Amauro’s {gr. ama’vrosis, förmörkelse),
med, blindhet. — Amauro’tisk, lidande av
blindhet.
A’maxmetall, till axellager använd brons av
koppar, tenn och bly.
Ama-xo’sa, kafferstam.
Amazi’a, med., se Amasti.
Amazo’n m. fl., se Amason.
Amazo’nsten, se Amasonsten.
Amb {lat. a’m6o, bägge), dubbelträff, tvenne
numror, som i en dragning utkomma på
ett lotteri.
Amba’, i Abessinien namn på isolerade,
branta klippor, vilka ofta brukas som
naturliga fästningar.
Ambackträ 1. Ambatschträ, se
^schyno-mene.
Amba’ges, lat., omsvep. — Per a., på
omvägar.
Ambala 1. stånglack, handelsnamn på renad
gummilacka.
Ambare’lla, frukt av Spondias (se d. o.).
Ambarva’Iier, lat., fornromersk Ceres-fest.
Ambassa’d, fr. (av götiska ordet andbahti,
tjänst; forntyska Amhet, nu Amt;
forn-svenska amhat, nu ämbete), diplomatisk
beskickning. — Ambassadri’s, en
ambassadörs gemål. — Ambassadö’r, diplomatiskt
sändebud.
A’mbatsch, se ^Ischynomene.
A’mbe du’e peda’Ii, ital., tonk., båda
pedalerna.
Ambe’rboa, hot., bisamblomster, släkte på
fritt land odlade prydnadsväxter av fam.
Compo’sitæ. — A. crupi’nodes, från
Egypten och Arabien, har gul disk och blå
strålblommor.—A. moscha’ta, har välluktande,
purpurvioletta korgar.
Ambe’tte-mysk, se under Abelmoschusfrö.
Ambide’xter, medelt.-lat., (av a’mho, båda,
och de’xter, höger), en människa, som kan
använda vänstra handen lika väl som den
högra.
A’mbiens (av lat. a’mbio, gå omkring), hot.,
som går runtomkring, d. v. s. med
frukterna i krets.
Ambie’nt (av lat. ambi’re, gå omkring och
värva röster), sökande. — Ambitio’n, fr.,
ärelystnad, hederskänsla. — Ambitione’ra,
eftersträva, sätta sin ära uti. — Ambitions,
äregirig, mån om sin heder. — A’mbitus,
"kringgång", urspr. röstvärvning, senare
olovlig röstvärvning.
Ambigu, fr. {1. angbigy’), adj., tvetydig;
subst.y blandning av olikartade saker;
därav namnet Théåtre de V Ambigu (i Paris).
Ambfguus, -a, lat., tvivelaktig;
dubbelgestal-tad, ombytlig.
Ambitio’n, m. fl., ,se under Ambient.
A’mbitus, lat., tonk., omfång. Se även under
Ambient.
Ambjörn, fornnordiskt mansnamn =
Ambjörn (av arin, härd, och björn, stark),
den sitt hem kraftigt värnande.
Amble, fr. {1. angbl), ridk., passgång. —
Cheval d’amble, passgångare.
AmbIo’ma och Amblo’sis, gr. (av amblo’ei7i,
få missfall), med., förtidig nedkomst,
missfall. — Amblo’tika, fosterfördrivànde
medel.
Amblyafi’ 1. Amplyaphi’a, med., förlust av
känselförnimmelser.
Amblygo’n, nat., trubbvinklig triangel. —
Amblygona’l, trubbvinklig.
AmbIygoni’t, miner.., fosforhaltigt mineral i
granit.
Amblyopi’, gr. (av ambly’s, slö, och ops, syn),
med., svagsynthet.
AmbIyosko’p, med., apparat för behandling
av skelögdhet.
Amblypo’da, paleont., utdöd ordning av
hovdjuren, av vilka en del voro eocentidens
största landdäggdjur.
Amblyrhy’nchus crista’tus, zooL, havsödla,
av fam. Iguani’dæ, en av de
ålderdomligaste av alla ödlor och den enda bland
nutidens, som lever i havet (vid
Galapagos-öarna) och hämtar sin föda därur.
Amblyste’gium, bot., artrikt mossläkte av
fam. Hypna’ceæ bland Pleuroca’rpæ. Hit
föras numera icke blott de på jord,
bergväggar, gammal ved o. d. växande arterna,
såsom A. se’rpens, allmän på nedre delen
av trädstammar, utan även de på
sumpmarker levande harpi’dierna, såsom de
allmänna kärrmossorna A. adu’ncum och A.
flu’itans, samt de på stenar i bäckar
levande limno’bierna, såsom A. palu’stre
och A. rivula’re.
Ambly’stoma 1. Amby’stoma, zooL,
stjärt-amfibier av fam. Salarna’ndridæ. — A.
tigri’num, lever i Mexico. Dess \2ity,axolotl,
har tidigare beskrivits som egen art,
emedan den fortplantar sig som sådan.
A’mbo, lat., bägge, båda.
A’mbo 1. Ambo’n, se Amboner.
Amboce’ptor, immunkropp, kropp, som
verkar åt två håll (både mot antigenet och
komplementet).
Amboella, en bantustam.
Amboi’na-trä, ett hårt, rödaktigt 1. guldgult
träslag av en på ön Amboi’na växande
palmart.
Ambo’ner {gr. ambo’n, av anaha’inein, be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
