- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
65

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Ambos ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ambos—A mensa et toro

65

stiga), två läspulpeter av sten på var sin
sida om koret i gammalkristna kyrkor.

A’mbos, anat., städet, ett av hörselbenen.

A’mbra (förk. av gr. amhro’sia, gudaspis),
ett välluktande, vaxliknande ämne, som
anträffas vid kusterna av Madagaskar,
Surinam, Java och Japan. Utgör en
sjuklig lever avsöndring hos
spermaceti-valen {Physe’ter macroce’phalus), i vars
inre det jämväl påträffats. Användes
mycket av parfymörer. — Ambraextrakt,
ett slags parfym, av ambra m. fl.
välluktande ämnen. — Ambrafett 1. Ambrafn, är
en kolesterinliknande alkohol i ambra. —
Ambraolja, välluktande olja i ambra. —
Ambratinktur, alkohollösning av
ambraolja. — Ambra citri’na 1. A. fla’va (gul
ambra) = bärnsten. — A. li’quida, rökmedel,
ett brun gult ämne, som luktar likt styrax.

Ambrai’n, se Ambra.

A’mbraträ, se Sandelträ.

Ambrea’da, oäkta bärnstenskorall, gul
glaspärla.

Ambrei’n, kem., fettart i ambra.

Ambre jaune, fr. (1. angbr schån, eng.
Yellow amher) == bärnsten.

Ambroi’d (av gr. amhro’sia, ambra, och
e’idos, utseende), ett slags av avfall
framställd bärnsten.

Ambroi’n, elektriskt isoleringsmedel av
asbest och glimmer.

Ambro’sia (av gr. amhro’sios, odödlig), gr.
myt., gudarnas spis. Jfr Nektar. —
Am-bro’sisk, gudomlig, ljuvlig till smaken.

Ambro’sia artemisifo’lia, hot.,
bitterambro-sia, nordamerikansk ört av fam.
Compo’-sitæ, stundom tillfällig, i Europa med
Idö-verfrö. Lämnar ett surrogat för kinin.

Ambrosia’nska liturgien, kyrkoh., en från
den romerska mässordningen avvikande
ritual, författad av kyrkofadern
Ambrosius. — A. lovsången = Te De’um. —
A. sången, kyrklig växelsång, införd av
kyrkofadern Ambrosius. — A. biblioteket,
ett av kardinal Borromeo i Milano 1609 till
den helige Ambrosii ära upprättat
bibliotek.

Ambro’siasvampar, bot., de av insekter
odlade svamparna.

Ambro’siaört, farm., torkade blad av
Cheno-po’dium ambrosioi’des från mell. Amerika.
Använd som nervmedel och tesurrogat.
Frukten som maskmedel.

Ambro’sius, gr., mansnamn, den odödlige,
gudomlige. Namn på en av den romerska
kyrkans mest berömda fäder. Motsvarar
kvinnonamnet Ambro’sia.

Ambroty’p, gr., fotogr., positiv kollodiumbild
på glasplåt.

Ambue’lla, se Amboèlla.

Ambulakra’lfötter, Ambulakra’ikärl, se
Am-bulakralsystem.

Ambulakra’lsystem (av lat. ambuWre, gå,
vandra), zooL, vattenkärlsystemet hos

5. — Ekbohrn, 100,000 främmande ord. 1.

tagghudingarna, vilket även tjänar som
ställflyttningsorgan.

Ambula’ns (fr. ambulance, av lat. ambuWre,
draga omkring), flyttbart fältlasarett. —
Ambulansvagn, fordon för snabb transport
av sårade 1. sjuka. — Ambula’tor, lat.,
kringstrykande person. — Ambulato’risk,
kringvandrande, flyttbar. — Ambule’ra,
vandra omkring.

Ambuscade, eng. (1. amböskä’d; ital.,
imbos-ca’ta), eg. i buskarna; bakhåll.

Ambu’stio, lat., förbränning.

Ambustio’n (av lat. amhu’rere, bränna
runtomkring), ett sårs begränsande genom
frät- 1. brännmedel; bränning,
brännskada.

Amby’stoma, se Amblystom^a.

a. M. C., förk. för a Mu’ndo Co’ndito, från
världens skapelse.

Ame’ba, zool., se Amoeba.

Ame’iva, zool., ett ödlesläkte i tropiska
Amerika.

Amela’nchier, bot., nordamerikanskt
växtsläkte, tillhörande fam. Rosa’ceæ,
under-fam. Poma’ceæ, inplanterat som
prydnadsbuskar, då och då förvildat i Sverige. —
A. canade’nsis, bärmispel, kanada- 1.
blå-hägg. — A. ovalis 1. spica’ta, blåhägg.

Anie’lia (av gr. a priv. och me’los, lem),
missfoster utan extremiteter.

Amélie, kvinnonamn, se Amalia.

Ameli’na, kvinnonamn = Amalia.

Amelioratio’n, se under Ameliorera.

AmeIiore’ra, fr. (av lat. me’lior, bättre),
förbättra. — Amelioratio’n, förbättring. Se
M elioration.

Amelobla’ster, anat., tändernas
emaljbildande celler.

Ame’lu, babyl. sag., "människan", namn på
en av de före floden regerande
urkonung-arna. Jfr Enos.

Amelungar, i de forntyska sångerna namn
på "amalen" Teoderik och hans hjältar. —
Amelungaland, gammalt sagonamn på
Italien.

Ame’lus, med., medfödd brist på
extremiteter. Jfr Amelia.

Ame’n 1. A’men, hebr., måtte det ske! måtte
det gå i fullbordan! ske alltså!

Amenaide (1. -ai’d), nyfranskt kvinnonamn
(av lat. amoe’nus), behaglig, täck.

Amende honorable, fr. (Lama’ngdånåra’bbl),
avbön; upprättelse.

Amendema’ng, svensk form för Amendemsnt
(se d. o.).

Amendement, fr. {1. amangdma^ng, av lat.
emenda’re, förbättra), förbättring;
till-lägg 1. ändring vid anföranden 1.
lagförslag.

Ameni’ och Amenorrhe’ (av gr. a priv., men,
månad, och rhei’n, flyta, rinna), utebliven
1. undertryckt menstruation.

A me’nsa et to’ro, lat., från bord och bädd,
d. v. s. skiljas till säng och säte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free