- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
72

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Amycus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72

Amycus–ana

musikaliska instrument. — Amu’sisk,
omusikalisk, utan konstsinne.

Amy’cus, lat., se Amykos.

Amydo’n, se Amidan.

Amyeir 1. Amyeli’a, med.y missbildning utan
ryggmärg. — Amyelo-encefali’,
missbildning utan ryggmärg och hjärna.

Amygdala’ceæ, bot., syn. Drupaceæ (se d. o.).

Amy’gdalæ, bot, pl, mandlar, fröna av den
i Medelhavstrakterna inhemska och
numera i nästan hela s. Europa odlade
Amy’gdalus commu’nis. Dess var. ama’ra
och du’lcis lämna handelsslagen
"bittermandel’^ och "sötmandel".

Amygdali’n, kem., en glykosid, som
förekommer i frön av växter, tillhörande fam.
Drupa’ceæ, t. ex. i körsbärskärnor,
bittermandel m. fl. När vatten får inverka på
sådana krossade kärnor, bildas blåsyra,
bittermandelolja m. m.,

Amygdali’tis (av lat. amy’gdalus, mandel),
inflammation i mandlarna. —
Amygda-loi’d (av gr. e’idos, utseende), mandelsten.
— Amygdaloli’t, spottsten i tolisillerna.

Amy’gdalus na’na, bot., dvärgmandel, odlad
prydnadsbuske med röda blommor, från
s. Europa. Tillhör fam. Rosa’ceæ,
under-fam. Drupa’ceæ.

A’mykos, gr. myt., Poseidons son, dödades av
Polydevkes (Pollux).

Amyko’s, gr. (av a priv. och my’kos, slem,
svamp), 1. Amykosaseptfn, ett av
svensken Henrik Gahn uppfunnet
toalettmedel, som innehåller bor syr a, glycerin,
nej-lik- och pepparmyntolja.

Amy’l (av gr. a’mylon, stärkelse), kem., en
hypotetisk, av 5 atomer kol och 11 atomer
väte sammansatt organisk radikal.

Amyla’cea, lat., pl. (av gr. a’mylon,
stärkelse) , stärkelseämnen, stärkelserika
födoämnen.

Amy’laceta’t, kem., ättiksyreisoamylester,
vätska, använd som bränsle,
lösningsmedel för celluloid, framställning av
fruktessenser m. m.

Amy’læ’ther nitro’sus, kem., farm.,
amyl-nitrit, en blekgul, klar, giftig vätska, som
verkar förlamande på blodkärls- och
luft-rörsmuskulaturen.

Amy’lalkoho’l, kem., benämning på flera,
varandra mycket lika alkoholer, av vilka
särskilt ett par förekomma i finkelolja.
De äro färglösa, något tjockflytande,
giftiga och med en lukt, som retar till
huvudvärk.

Amyla’ser, se under Enzym.

Amyle’n, trimetyletylen, ett av amylalkohol
medelst klorzink berett kolväte, bestående
av 5 atomer kol och 10 atomer väte.

Amyle’n-hydra’t, kem., farm., en med
finkeloljan besläktad alkohol, använd som
sömnmedel.

Amyle’nkarbamina’t, kem., se Aponal.

Amy’lmtri’t, se Amylæther nitrosus.

Amylodextrfn, bot., sådan stärkelse, som
röd-färgas av jodlösning. Finnes t. ex. i ris
och hirs.

Amylofo’rm, farm., formaldehydstärkelse,
vitt, antiseptiskt ströpulver för
sårbehandling.

Amyloi’d (av grek. a’mylon, stärkelse, och
e’idos, likhet), kem., ett stärkelseliknande
ämne, som förekommer i hjärnan,
nerverna och andra djurkroppars organ.
En annan A. bildas, då klorzink 1. stark
svavelsyra får inverka på cellulosa. På
dess bildande beror framställningen av
pergamentpapper (se d. o.). Färgas
liksom stärkelse blå av jod. —
Amyloid-degenefatio’n, med., en sjuklig förändring
av kroppsorgan, framkallad genom
avsättning i dem av amyloid.

Amylokarbo’1, kem., desinfektionsmedel av
karbolsyra, grönsåpa och amylalkohol.

Amyloly’s, kem., digestion av stärkelse till
socker.

A’inylon 1. Amy’lum, kem., stärkelse, ett till
kolhydraternas grupp hörande ämne, som
finns i en mängd växters celler, är olösligt
i vatten, sprit, eter m. fl. vätskor, men
sväller i vatten, bildande klister, vid omkr.
+ 70° C.

Amylopekti’n, kem., den del av stärkelse, som
förorsakar dess bildning av klister vid
kokning och som ej färgas av jod.

Amylo’s, kem., den del av stärkelse, som
blåfärgas av jod.

Amylvalera’t, kem., se Valeriansyreester.

Amyosteni’ (av gr. a priv. och sthe’nos,
styrka), muskelsvaghet.

Amyotaxi’, med., muskelrubbning.

Amyotrofi’ (av gr. a priv., mys, muskel, och
trofé’, näring), med., muskelförtvining. —
Amyotro’fisk latera’lsklero’s, med.,
sjukdom, karakteriserad av degeneration i
ryggmärgens sidosträngar, åtföljd av
för-tvining i skelettmuskulaturen.

Amyraldi’sm, en av den franske teologen
Amyraut {1. amirå’) under 1600-t.
framställd lära, som gick ut på att mildra den
kal vinska predestinationsläran (se d. o.).

A’myris, bot., västindiskt och
sydamerikanskt busk- och trädsläkte av fam.
Ruta’-ceæ. — A. balsami’fera, lämnar ett
värdefullt virke, västindiskt rosenträ.

Amyxi’, gr. (av a priv. och m.y’kos, slem),
med., slembrist, torrhet i en slemhinna.

Amö’ba, Amöboi’drörelse, se Amoeba.

Amöblema’ng, se Ameublement.

an., förk. för lat. A’nno, i året.

An, handelst. Vid dubbla bokföringen
betjänar man sig av orden an och per, det förra
betecknande kredit, det senare debet.

Ana’, 1) grekisk preposition, som i
sammansättningar betyder dels upp, dels tillbaka,
åter, omigen; 2) på recept: lika stora
delar av vartdera slaget.

-ana (-iana), en från lat. lånad ändelse, som,
fogad efter ett personnamn, betecknar en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free